Waffen-SS
Wikipedia
Waffen-SS var det nazityska SS militära gren. Kärnan till det framtida Waffen-SS skapades när det inom SS i Berlin 1933 bildades en särskild Stabswache (stabsvakt), embryot till Leibstandarte Adolf Hitler.
Under andra världskriget utgjordes den tyska krigsmakten dels av Wehrmacht ("Försvarsmakten"), ett värnpliktsförsvar inledningsvis bestående i princip enbart av tyska soldater, dels av Waffen-SS, som rekryterade såväl tyska och s.k. "folktyska" (etniska tyskar från t.ex. Rumänien) som icke-tyska utländska medborgare. Rekryteringen skedde huvudsakligen (initialt) på frivillig basis, men vid krigsslutet alltmer genom tvångsrekrytering.
I krigstid (vilket var allt Waffen-SS var med om) var Waffen-SS operativt underställt Wehrmacht och kom därför av vissa att uppfattas som en ny, fjärde gren av Wehrmacht. Medlemmar i Waffen-SS hade i regel sin blodgrupp tatuerad i höger armhåla, vilket innebar fördelar vid omhändertagande av skadade (det gick snabbare att få fram blodgruppen) och att soldaterna inte lika lätt kunde desertera och påstå sig vara civila.
I de utländskt präglade divisionerna av Waffen-SS fanns bland annat 22 000 holländare (något fler fanns inom Wehrmacht), drygt 23 000 belgare (uppdelade i valloner och flamländare), 20 000 bosnier, 11 000 fransmän, 9 000 albaner, 6 000 danskar, 6 000 norrmän, 1 400 finländare, 800 schweizare (de var fler i Wehrmacht: cirka 1 200), 200 svenskar och 60 personer från Liechtenstein. Därutöver fanns det många soldater bl.a. från Baltstaterna.
Kvaliteten på divisionerna i Waffen-SS varierade mycket. Generellt höll förband med övervägande tysk och nordvästeuropeisk nationalitet hög kvalitet, men många enheter var mindre bra. Efterkrigslitteraturen har ibland överdrivit Waffen-SS förbandens styrka i jämförelse med den "vanliga" tyska armén.
Waffen-SS var utustade med mycket moderna kamouflageuniformer redan från början av kriget.
Nürnbergtribunalen fann att Waffen-SS begått krigsförbrytelser på både väst- och östfronten, och utgjorde en kriminell organisation med ett litet undantag: "Reiter-SS" som var en särskild ryttarorganisation inom SS. Två av de mest skändliga brotten på västfronten var massakrerna i franska Oradour-sur-Glane (juni 1944) och belgiska Malmédy (december 1944). Ett minst lika extremt brott mot krigets lagar utförde Waffen-SS (divisionen "Totenkopf" för att vara exakt) dock redan 1940 i den franska byn med det märkliga namnet Le Paradis. De allra största brotten begicks dock på östfronten, men är inte lika detaljerat dokumenterade. "Wiking"-divisionens delaktighet i massmord 1941 är för närvarande (2006) under utredning och debatt i Norge eftersom norska SS-frivilliga misstänks ha deltagit i detta. Möjligtvis kan någon svensk SS-frivillig också ha varit med. År 1941 fanns dock enbart någon enstaka svensk i divisionen.
Innehåll |
[redigera] Militär hierarki inom Waffen-SS
| WAFFEN SS | WEHRMACHT |
| Reichsführer-SS | - |
| - | Generalfeldmarschall |
| SS-Oberstgruppenführer | Generaloberst | |
| SS-Obergruppenführer | General der Infanterie, der Artillerie o.s.v. |
| SS-Gruppenführer | Generalleutnant |
| SS-Brigadeführer | Generalmajor |
| SS-Oberführer | - |
| SS-Standartenführer | Oberst |
| SS-Obersturmbannführer | Oberstleutnant |
| SS-Sturmbannführer | Major |
| SS-Hauptsturmführer | Hauptmann |
| SS-Obersturmführer | Oberleutnant |
| SS-Untersturmführer | Leutnant |
| Underofficersgrader | |
| SS-Sturmscharführer | Stabsfeldwebel |
| SS-Standarten-Oberjunker | Oberfähnrich |
| SS-Hauptscharführer | Oberfeldwebel |
| SS-Oberscharführer | Feldwebel |
| SS-Standartenjunker | Fähnrich |
| SS-Scharführer | Unterfeldwebel |
| SS-Unterscharführer | Unteroffizier |
| Underbefäl och meniga | |
| SS-Rottenführer | Obergefreiter |
| SS-Sturmmann | Gefreiter |
| SS-Oberschütze | Oberschütze |
| SS-Schütze | Schütze |
[redigera] Kända soldater i Waffen-SS
[redigera] Förband i Waffen-SS
Waffen-SS kom under andra världskriget att växa till drygt en miljon man under vapen, och följaktligen var man indelade i en mängd olika militära förband. Till de efter kriget mera ryktbara formationerna hörde "gardesregementena":
- SS-Standarte Der Führer
- SS-Standarte Das Reich
- SS-Standarte Totenkopf
- SS-Standarte Wiking
- SS-Standarte Gross Deutschland
- SS-Standarte Germania
- SS-Standarte Kurt Eggers
- SS-Standarte Leibstandarte Adolf Hitler
- SS-Standarte Nordwest
I hierarkisk ordning delades Waffen-SS in på följande vis:
- Heeresgruppe [Armégrupp]
- Armeegruppe [Armégrupp med 2-3 Armeen]
- Armee [Armé, 60 000 - 100 000 man]
- Korps [Kår, 40 000 - 60 000 man]
- Division [Division, 10 000 - 20 000 man]
- Brigade [Brigad, 5 000 - 7 000 man]
- Regiment [Regemente, 2 000 - 6 000 man]
- Abteilung/Bataillon [Bataljon, 500 - 1 000 man]
- Regiment [Regemente, 2 000 - 6 000 man]
- Brigade [Brigad, 5 000 - 7 000 man]
- Division [Division, 10 000 - 20 000 man]
- Korps [Kår, 40 000 - 60 000 man]
- Armee [Armé, 60 000 - 100 000 man]
- Armeegruppe [Armégrupp med 2-3 Armeen]
[redigera] Se även
[redigera] Litteratur
- Gyllenhaal, Lars & Westberg, Lennart: Svenskar i krig 1914-45 (2004) ISBN 91-85377-98-8
- Höhne, Heinz: Hitlers SS och Gestapo (1977) ISBN 91-502-0333-9
- Keegan, John: Waffen-SS, asfaltsoldaterna (1972) ISBN 91-0-038041-5
- Knopp, Guido: SS - ondskans mäktiga redskap (2004) ISBN 91-85057-33-9
- Michaelis, Rolf: Estländare i tysk tjänst (2005) ISBN 91-975894-0-3
- Rikmenspoel, Marc J.: Waffen-SS Encyclopedia (2004) ISBN 0-9717650-8-1
- Voss, Johann (pseud): Soldat i Waffen-SS, ett ögonvittne berättar (2004) ISBN 91-85057-14-2
