ON AMAZON:



https://www.amazon.com/Voice-Desert-Valerio-Stefano-ebook/dp/B0CJLZ2QY5/



https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Xake - Wikipedia, entziklopedia askea.

Xake

Wikipedia(e)tik

Xake jokoa, irudiak bere hasierako kokalekuan.
Xake jokoa, irudiak bere hasierako kokalekuan.

Xakea mahai joko bat den kirola da. Jokatzaile batek besteari "Xake Mate" egin behar dio erregea inguratuz bere piezekin. Bi talde daude, zuriak eta beltzak. Taula 64 kutxatiletan antolatuta dago 8 ilara 8 kutxatilekin bakoitza eta beltza eta zuriak dira. Jokalari bakoitzak 8 peoi, 2 dorre, 2 zaldi, 2 alfil, erregina eta erregea dauzka. Peoiak 2. ilaran kokatzen dira horizontalki. 1. ilaran honela kokatzen dira ezkerretik hasita: dorrea, zaldia, alfila, (erregina edo erregea), (erregina edo erregea), alfila, zaldia eta dorrea.

Erregina beti bere kolorearen kutxatilan egon behar da eta hori jokalaria beltza edo zuria den ala ez eskuetan dago.

Xakea xiangqi (xake txinatarra) eta shogi (xake japoniarra) jokoen familia berekoak dira. Uste da guzti horiek chaturanga izeneko joko batetik datorrela, Indian praktikatzen zena VI mendean. Xake jokalariari deitzen zaio xakean jokatzen duena profesionala edo zalea bada ere.

Xakearen sorreraren ezjakina den ere, Euskal Herrira ekarri zuten arabiarrek.

Xakearen lehenengo erreferentzia modernoa Francesch Vicenten Idazlana batean aurkitu dezakegu, Valentzian imprimatu eta publikatu egin zena XV. mendeko azkenean "Libre dels jochs partits dels shacs en nombre de 100" izenekoa.

Eduki-taula

[aldatu] Piezak eta mugimenduak

[aldatu] Erregea

Erregea da xake jokoko piezarik garrantzitsuena, berau defendatzea datzalako jokoa. Erregea nahi duen lekurantz mugi daiteke (ezker-eskuin, aurrera-atzera eta diagonalean), beti ere lauki bat eginez mugimendu bakoitzean.

[aldatu] Erregina

Erregina da erregearen ostean piezarik garrantzitsuena, eta balio gehien daukana. Jokalari batzuek Xake erreginari ere erabiltzen dute berau jateko arriskuan dagoenean.

Edozein mugimendu egin dezake ezker-eskuin, aurrera-atzera eta diagonalean nahi dituen koadro guztiak mugituz jokaldi bakoitzean.

[aldatu] Dorrea

Dorreak ezker-eskuin eta aurrera-atzera bakarrik mugitu daitezke (ez-diagonalean) eta nahi haina lauki har ditzakete. Erregearekin batera enroke izeneko mugimendua egin dezake, non erregea dorrearen atzean babesten den mugimendu bakar batean.

[aldatu] Alfila

Alfilek dorreek egin ezin dezaketena egin dezakete, hau da, diagonalean mugitu. Horren truke ezin dira ezker-eskuin ez aurrera-atzera mugitu. Egoera honek alfil bat beti lauki zurietan egotea eta beste bat beti beltzetan egotea dakar.

[aldatu] Zaldia

Zaldien mugimendua da guztietan bereziena. L forma duen mugimendua egiten dute, hau da, hiru lauki alde batera (berea barne) eta bat horrekiko elkarzut. Edozein norabidetan egin dezakete mugimendu hau eta beste piezekin konparatuta alde bat du: pieza baten gainetik salto egin dezake.

[aldatu] Peoia

Peoiak banan banan mugitzen dira (lehenengo mugimenduan ezik, bina karratu egin ditzaketela). Euren lerroa uzteko modu bakarra beste pieza bat jatea da, diagonalean mugituz egiten baitute.

[aldatu] Xake mate

Jokoaren helburua xake mate egitea da. Ezagutzen den xake materik laburrena honako hau da: (Zoroaren matea)

Ezagutzen den xake-materik laburrena
Ezagutzen den xake-materik laburrena

[aldatu] Xake txapeldunak

Munduan hainbat lehiaketa burutzen dira xake txapelduna nor den erabakitzeko. Lehiaketa ofizialaz aurretik, egondako txapeldun ezberdinak zerrendatzen dira. 1993tik hona bi modalitate daude. Lehenengoa lehiaketa klasikoaren parekoa da. Bigarrena, FIDE leihaketa, azkarragoa da eta horregatik, hainbat jokalariren ustez, ez da kalitate maila berekoa.

2006ko irailaren 21etik urriaren 13ra jokatu zen Errusiako Elista hirian, Munduko Txapelketen bateratze txapelketa deitu zena. Veselin Topalov eta Vladimir Krammik jokalarien arteko arazo eta salaketen ostean, Vladimir Krammik errusiarra izan zen garaile azken desberdinketa partidan.

2007an Mexikon jokatuko da berriz ere Munduko Txapelketa, aurrerako Argentinako San Luis hirian jokatu zen sistema bera erabilita. Aurretik, eta berriz ere Elistan, Txapelketa horretara sailkatzeko hautagaien txapelketak deritzonak jokatuko dira. Bertako 4 garaileek, aurretik sailkatuta dauden beste 4en aurka jokatuko dute Mexikon.

Hau da Munduko Txapelketetako txapeldunen zerrenda:

  • Lehiaketaz aurretiko garaia
    • Ruy López de Segura
    • Paolo Boi eta Leonardo da Cutri
    • Alessandro Salvio
    • Gioacchino Greco
    • Legall de Kermeur
    • Francois-André Philidor
    • Alexandre Deschapelles
    • Louis de la Bourdonnais
    • Howard Staunton
    • Adolf Anderssen
    • Paul Morphy
    • Adolf Anderssen
    • Wilhelm Steinitz
  • (18661993) Txapeldun ofizialak
    • Wilhelm Steinitz
    • Emanuel Lasker
    • José Raúl Capablanca
    • Alexander Alekhine
    • Max Euwe
    • Mikhail Botvinnik
    • Vassily Smyslov
    • Mikhail Tal
    • Tigran Petrosian
    • Boris Spassky
    • Robert Fischer
    • Anatoly Karpov
    • Garry Kasparov
  • "Txapeldun klasikoak" (1993–2006)
    • Garry Kasparov
    • Vladimir Kramnik
  • FIDE leihaketa (1993–2006)
    • Anatoly Karpov
    • Alexander Khalifman
    • Vishwanathan Anand
    • Ruslan Ponomariov
    • Rustam Kasimdzhanov
    • Veselin Topalov
  • Munduko Txapelduna (2006-)
    • Vladimir Kramnik

[aldatu] Kanpo loturak

  • Ingelesez dagoen webgune batera doan lotura bat da hau FICGS Doako posta-trukezko zerbitzaria.
  • Ingelesez dagoen webgune batera doan lotura bat da hau FICS Dohako zerbitzaria.
  • Alemanez dagoen webgune batera doan lotura bat da hau Ingelesez dagoen webgune batera doan lotura bat da hau Gazteleraz dagoen webgune batera doan lotura bat da hau Frantsesez dagoen webgune batera doan lotura bat da hau Suedieraz dagoen webgune batera doan lotura bat da hau ICC Ordaindu beharreko internet kluba.
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com