Web Analytics


https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Shinkansen - Wikipedia

Shinkansen

From Wikipedia

Trénos Shinkansen de las Series 300 (siedra) i 700 en la estasion de Tokio
Trénos Shinkansen de las Series 300 (siedra) i 700 en la estasion de Tokio
Tréno Shinkansen de la Serie 500 en la estasion de Kioto
Tréno Shinkansen de la Serie 500 en la estasion de Kioto

Shinkansen (en japonezo 新幹線) es una red de trenos de alto prestor en Japon operada por Japan Railways. Desde ke el primér tréno empeso a prestar servisio, el Tokaido Shinkansen enel anyo 1964 a 210 km/o, la red a kresido asta ser de 2.459 km de ekstensiyon i une endagora a las prinsipales sivdades de las adás de Honshu i Kyushu kon prestores de asta 300 km/o, en un paez donde los terremotos i los tifones son komunes. Se an provado trénos ke an yegado asta 443 km/o enel anyo 1996, i asta 581 km/o para trénos Maglev enel anyo 2003.

[editar] Istoria

La linea Tokaido Shinkansen iva ser aperturada en Oktobre del anyo 1964, ántes de la aperturasyon de los Djogos Olimpikos de Tokio ese mesmo anyo. El tréno iva ser una gran reushitá, alkansando la marka del pasenjero 100 milyones en menos de tre anyos, en Djulio de 1967, i el pasenjero numero un bilyon enel anyo 1976. Los trénos de 16 arabás fueron introdusidos para la Eksposisyon Universal del anyo 1970, en Osaka. Esta azlahá abediguo a ke se aprovara el fraguamento de la priméra linea asia el Oksidente, asia Hiroshima i Fukuoka (la linea Sanyo Shinkansen), ke iva ser kompletado enel anyo 1975.

Tréno maglev de apróvas para el Chuo Shinkansen
Tréno maglev de apróvas para el Chuo Shinkansen

La linea Kyushu Shinkansen desde Kagoshima asta Yatsushiro iva ser aperturada en Marso del anyo 2004. Tre eksteniyones mas se espera aperturar para el anyo 2010: Hakata-Yatsushiro, Hachinohe-Aomori, i para el anyo 2014: Nagano-Kanazawa i 2015: Aomori-Hakodate (a traverso del Tunel Seikan). Endemas, ay planos para ekspandir las redes, Hokkaido Shinkansen de Hakodate a Sapporo, Kyushu Shinkansen a Nagasaki, ansina komo kompletar una linea de Kanazawa a Osaka, mas se espera poder aperturarlas dempues del anyo 2020.

Resientemente, el presidente de JR Central anunsio planos para aperturar el servisio de tréno maglev Chuo Shinkansen entre Tokio i Nagoya in 1 ora (366 km) para el anyo 2025.

[editar] Lista de lineas Shinkansen

Mapa de la red Shinkansen.Lineas en vedre: Operadas por JR EastLineas en amariyo: Operadas por JR CentralLineas en blu: Operadas por JR WestLineas en kolorado: Operadas por JR KyushuLineas in grizo: Planeadas
Mapa de la red Shinkansen.
Lineas en vedre: Operadas por JR East
Lineas en amariyo: Operadas por JR Central
Lineas en blu: Operadas por JR West
Lineas en kolorado: Operadas por JR Kyushu
Lineas in grizo: Planeadas

Las prinsipales lineas Shinkansen son:

  • Tokaido Shinkansen (Tokio – Shin-Osaka)
  • Sanyo Shinkansen (Shin-Osaka – Hakata)
  • Tohoku Shinkansen (Tokio – Hachinohe)
  • Joetsu Shinkansen (Omiya – Niigata)
  • Hokuriku Shinkansen o Nagano Shinkansen (Takasaki – Nagano)
  • Kyushu Shinkansen (Shin-Yatsushiro – Kagoshima-Chuo)

Dos lineas mas, konosidas komo Mini-Shinkansen (en japonezo ミニ新幹線), an sido fraguadas al amijorar seksiones egzistentes de la linea:

  • Yamagata Shinkansen (Fukushima – Shinjo)
  • Akita Shinkansen (Morioka – Akita)


[editar] Enlasos eksternos

Wikimedia Commons alberga kontenido multimedia sovre Shinkansen
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com