Äganderätt
Wikipedia
Äganderätt är ett materiellt rättighetsanspråk, där ägaren besitter kontrollmakt över en individuellt bestämd materiell sak med vissa befogenheter. Äganderätten är den mest grundläggande och långtgående juridiska rätten till ett föremål. Det är en rätt att fritt förfoga över en viss sak i alla hänseenden som inte är särskilt undantagna genom lag, avtal eller sedvanerätt. Äganderätten har en rättslig verkan mot varje annan tredje man, det så kallade tredjemansskyddet.
Denna artikel behandlar juridiska aspekter på äganderätten. För filosofiska och ideologiska synpunkter, se ägande.
[redigera] Olika typer av egendom
Äganderättens objekt kallas för egendom. Egendom delas i sin tur in i lös egendom respektive fast egendom. Äganderättens subjekt kallas för ägare. Äganderätten beskriver rättsförhållandet mellan ägaren och egendomen.
Fast egendom är mark samt de saker som permanent finns på marken och som har samma ägare, såsom hus. Allt annat är lös egendom, inklusive till exempel hus på arrenderad mark och immateriella objekt. Flyttbar lös egendom som är fysiska objekt kallas normalt för lösöre.
Fast egendom indelas i fastigheter. Fastighetsindelning är i huvudsak resultat av fastighetsbildning och en fastighetsgräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken. Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen. Fastigheterna registreras i fastighetsregister.
Immateriella rättighetsanspråk över immateriella objekt, kallas för immateriella rättigheter. Immaterialrätten ger en oftast tidsbegränsad ensamrätt för en ursprunglig upphovsman till ett bestämt intellektuellt verk av ideell art och kan därför inte alltid värderas i pengar. Verket är denna idé eller form till vilken en materia har bearbetats. Det är en stor skillnad mellan upphovsrätt till konst och litteratur, jämfört med patenträtt till tekniska uppfinningar. För att en patenthavare skall få en tidsbegränsad ensamrätt, så måste han offentliggöra sin tekniska uppfinning. Till skillnad från äganderätten till fysiska föremål, så förutsätter immaterialrätten andra människors medverkan. Ett värde uppstår genom ett samspel mellan människor.
[redigera] Äganderättens övergång
Det finns tre olika sätt att göra ett laga fång (förvärv). Det originära fånget innebär att en person blir ägare till egendom utan att ta över äganderätten från en annan tidigare ägare. Det derivativa fånget innebär att äganderätten härleds från en annan tidigare ägare, vilken har medverkat i äganderättsövergången (ex ägandebytesavtal). Slutligen innebär det exstinktiva fånget att en annan tidigare ägares äganderätträtt utsläcks, trots att den ursprungliga ägaren inte har medverkat i ett ägandebytesavtal med den nya ägaren (s k godtrosförvärv).
Vanligtvis menas när det talas om äganderättens övergång att en förvärvare av ett objekt har fått ett skydd mot en överlåtares borgenärers krav. För att uppnå skydd mot tredje mans krav i ett objekt är det behövligt med tradition av objektet. I de andra förekommande fallen när tradition inte är möjligt krävs denuntiation eller registering av rättshandlingen eller objektet.
- dödsbo
- egendom
- fast egendom
- kapital
- tillgångar
- ägandeform
- ägande
