Östergötlands landskapsvapen
Wikipedia
Östergötland landskapsvapen är: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväring, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros av silver. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Östergötland var i processionen vid Gustav Vasas begravning 1560 representerat av två vapen; ett för området väster om Stångån, och ett för området öster om denna. Västanstång hade en drake och Östanstång ett lejon i delat fält, båda i rött och guld. Att landskapet hade två vapen beror troligen på att den västra delen, med Vadstena, var huvuddel i sonen Magnus hertigdöme. Drakvapnet fick så småningom bitecken i form av rosor. 1884 kombinerades Västanstångs och Östanstångs vapen till den nuvarande gripen med drakvingar och draksvans. Förnyat fastställande dröjde ända till 1972 och då infördes de blå inslagen som en parallell till övriga vapendjur. Östergötlands län för ett vapen identiskt med detta, men med kunglig krona istället för hertiglig.
