Österrikiska skolan

Wikipedia

Österrikiska skolan är en nationalekonomisk inriktning som analyserar ekonomiska frågor utifrån ett axiomatisk-deduktivt resonemang baserad på metodologisk individualism. Forskningsfältet är således människans och människors samspelade agerande, där ekonomisk teori utgår från vad som kan sägas med säkerhet om individen. Därifrån dras slutsatser om ekonomiska händelser.

Innehåll

1 Historia
2 Metod
3 Österrikiska ekonomer
4 Föregångare till den österrikiska skolan
5 Se även
6 Externa länkar

[redigera] Historia

Den österrikiska skolan föddes med Carl Mengers Grundsätze der Volkswirtschaftslehre (Nationalekonomins principer), publicerad 1871, där han framförde en ekonomisk teori som förklarar händelser på marknaden genom människors subjektiva värderingar. Det banbrytande Menger bidrog med till ekonomisk teori var hans förklaring till marknadspriser genom principen om (avtagande) marginalnytta, den ekonomiska lagen att när en person får en enhet mer av en vara så värderar hon denna enhet mindre än den förra enheten hon fick. Vidare förklarade Menger även hur pengar först kom till på en marknad.

Menger hade två efterföljare, svågrarna Eugen von Böhm-Bawerk och Friedrich von Wieser, som fortsatte studera ekonomi i Mengers metodologiska tradition. Även om de båda angrep ekonomiska frågor utifrån samma perspektiv, skiljde sig deras syn på jämvikt åt, vilket skulle få konsekvenser för utvecklingen av österrikisk ekonomi senare. Böhm-Bawerk är mest känd för sina teorier om kapital, ränta och för sin upptäckt av lagen om tidspreferens. I Mengers och Böhm-Bawerks fotspår följde sedan Ludwig von Mises, som kom att systematisera sina föregångares upptäckter, och hans egen banbrytande forskning inom penningteori och kapitalkalkylering, inom ett praxeologiskt ramverk.

[redigera] Metod

Huvudartikel: Praxeologi

Det österrikiska tillvägagångssättet att fastställa ekonomisk kunskap sker med deduktiv logik, genom att ekonomen utgår från uppenbara axiom för att sedan visa vad dessa axiom får för logiska konsekvenser. Då dessa axiom är av nödvändigheten sanna, måste även det som följer logisk från dessa axiom vara sanna. Det grundläggande axiomet som österrikare utgår ifrån är axiomet om agerande, som säger att människor agerar, att människor använder medel för att uppnå mål.