1848
Wikipedia
| 1848 - MDCCCXLVIII | |
| År: 1845 - 1846 - 1847 1848 1849 - 1850 - 1851 |
|
| Decennium: 1820-talet - 1830-talet 1840-talet 1850-talet - 1860-talet |
|
| Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1848 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1848 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
Detta år blir känt som Revolutionsåret, eftersom en rad revolutioner utbryter runt om i Europa, med början i Paris.
[redigera] Händelser
- 24 januari - Guldrushen i Kalifornien börjar.
- 22 februari - Februarirevolutionen utbryter i Paris.
- 18-19 mars - I svallvågrona från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
- 21 februari - Karl Marx ger ut Kommunistiska manifestet.
- 18 maj - Frankfurtparlamentet
- 29 maj - Wisconsin blir den 30:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 6 juli - Norra Tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
- Schleswieg och Holstein gör uppror mot Danmark. Svenska trupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.
- Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer.
- Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek.
- Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar.
- Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas.
- Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv.
- Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande.
- Sveriges första baptistförsamling grundas.
[redigera] Födda
- 19 januari - Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
- 5 februari - Belle Star, amerikansk brottsling.
- 14 mars - Laura Fitinghoff, svensk författare.
- 19 mars - Wyatt Earp, amerikansk sheriff
- 2 maj - Harald Hjärne, svensk historiker.
- 7 juni
- Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare.
- Paul Gauguin, fransk målare.
- 15 juli - Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
- 27 juli - Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
- 14 augusti - Ernst von der Recke, dansk författare.
- 19 augusti - Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
- 2 september - Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891-1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
- 22 oktober - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
- 2 november - Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902-1907.
- 12 november - Eduard Müller, schweizisk president.
- 22 december - Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.
[redigera] Avlidna
- 9 januari - Caroline Herschel, brittisk astronom.
- 23 februari - John Quincy Adams, amerikansk president 1825-1829.
- 13 mars - Johan Niclas Byström, svensk skulptör och bildhuggare.
- 9 april - Gaetano Donizetti, italiensk kompositör
- 2 maj - Sir Salar Jung, indisk politiker.
- 5 juni - Gustaf Lorentz Sommelius, svensk löjtnant och skald
- 4 juli - François-René de Chateaubriand, fransk högadlig militär.
- 7 augusti - Jöns Jacob Berzelius, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien 1837.
- James Cowles Prichard, brittisk etnolog.
