Alf Prøysen
Wikipedia
Alf Prøysen var en norsk författare och visdiktare, född 23 juli 1914, död 23 november 1970. Han debuterade 1948 som visdiktare och vissångare och har skrivit noveller, visböcker, en roman och barnböcker. Han var från Ringsaker i Hedmark, ett fylke strax norr om Oslo. Många av sina texter skrev han också på hedmarksdialekt vilket gjorde att dialekten blev känd i hela Norge och fick ett mycket högre anseende än den tidigare haft. Prøysen arbetade också under många år med barnprogram i norsk radio och TV.
Hans berättelser om Teskedsgumman är lika populära i Sverige som i Norge och var underlag för julkalendern i svensk TV 1967.
Alf Prøysen blev nära vän med Ulf Peder Olrog, som översatte hans visor och böcker. På 1950- och 60-talen bytte de ofta visor med varandra. Bland annat har Prøysens "Musevisa" (som ingick i en barnbok 1949, som Olrog kallade "Mössens julafton") blivit en nästan lika omtyckt julvisa i Sverige. Både Prøysen och Olrog hade en överenskommelse att göra vad de ville med texterna när de översatte dem. När Olrog översattes till norska placerade Prøysen ofta handlingen i Norge: Storken Ibrahim (samma på norska), Samling vid pumpen (Næsning på Hamarmartn), Resan till Chytereæ (Så seile vi på Mjøsa) och Köp en tulpan annars får'u en snyting (Kjöp en fiol ellers får du en blåveis). Olrog gjorde inga egna tolkningar utan översatte för det mesta rakt av till svenska. Olrogs och Prøysens samarbete har undersökts närmare av Bosse Westling i en uppsats vid Mälardalens högskola (publicerad i Prøysens Venners årsbok 2002).
Bland Alf Prøysens populära schlagertexter med mera kan nämnas:
- Du ska få en dag i morgon
- Tango för två
- Sunnanvindsvalsen och
- Stenröset bort i backen.
Som kuriosa kan nämnas att Prøysen först skrev Stenröset bort i backen på svenska under titeln Bland björkorna invid kojan. Det var inte ovanligt att norska visdiktare vid den här tiden skrev texter på svenska. De tyckte att det lät bättre än på modersmålet. (Jämför med dagens svenska artister som gärna skriver på engelska, eftersom de tycker det låter så banalt att skriva på svenska.) Prøysen blev ombedd att göra en norsk version av visan och den har med åren blivit något av hans signaturmelodi. Fast innehållet är helt uppdiktat vill man gärna förlägga handlingen till det stenröse som finns i backen nedanför Prøysenstugan. Ett hedersstenröse finns också upplagt utanför radiohuset i Oslo, som en påminnelse om Prøysens stora popularitet som radiopersonlighet under 1950- och 60-talen.
Innehåll |
[redigera] Produktion
Åren avser de första norska utgåvorna. Prøysens texter har senare blivit återutgivna, inte minst i många antologier. Flera texter blev emellertid först utgivna på svenska, vilket till exempel gäller flera berättelser om Teskedgumman.
[redigera] Samlingar med dikter och visor
- Drengstu'viser, 1948
- Viser i tusmørke, 1951
- 12 viser på villstrå, 1964
- Så seiler vi på Mjøsa i en sprukkin holk, 1969
- Lørdagskveldsviser, 1971
[redigera] Musikaliska alster
- Texter fritt tolkade efter Ulf Peder Olrog
- Dovreslow (Bergakungens land)
- Et øre mer for mjølka (Ett öre mer för mjölken)
- Fire skjeggete sersjanter (Fyra skäggiga furirer)
- Kjøp en fiol (Köp en tulpan)
- Springstepp (Nig å kuta runt)
- På ei slette inni skauen (På en liten smutsig bakgård)
- Så seile vi på Mjøsa (Resan till Chyteræ)
- Næsning på Hamarmarten (Samling vid pumpen)
- Schottis i Valhall (Schottis på Valhall)
- Storken Ibrahim (Storken Ibrahim)
- Tør du å legge tegnestift (Sången om Pur Finland)
- Tingeltangel i natt (Tingel-tangel i natt)
- Tango for TV (Vi skulle plundrat en chokladautomat)
- Rosenbloms trio (Överallt valsa de)
[redigera] Roman
- Trost i taklampa, 1950 (även som pjäs och film)
[redigera] Noveller och kort prosa
- Dørstokken heme. Hedmarksfortellinger, 1945
- Utpå livets vei, 1952
- Matja Madonna, 1955
- Kjærlighet på rundpinne, 1958
- Muntre minner fra Hedemarken, 1959
- Jinter je har møtt, 1972 (lördagsstubber)
- Onger er rare, 1973 (lördagsstubber)
- Kjærtegn, 1974 (lördagsstubber)
- Livets sekund, 1975 (lördagsstubber)
- Tia og timen, 1998 (lördagsstubber)
- Spaserveger i granskog, 1998 (lördagsstubber)
[redigera] Pjäs
- To pinner i kors, 1954
[redigera] Barnböcker
- Musevisa, 1949
- Lillebrors viser, 1949
- Teddybjørnen og andre viser, 1950
- Kjerringa som ble så lita som ei teskje, 1957
- Alle tiders gullhøne, 1959 (Innehåller flera noveller som har blivit kända som bilderböcker: Skomaker-dokka, Den vesle gutten og julenissetoget, Snekker Andersen og julenissen, Jenta som lærte kongen å spise havregrøt)
- Sirkus Mikkelikski, 1963
- Den grønne votten, 1964
- Teskjekjerringa i eventyrskauen, 1965
- Teskjekjerringa på camping, 1967
- Teskjekjerringa på julehandel, 1970
[redigera] Memoarer
- Det var da det, og itte nå, 1971 (postum, efter radiomanuskript)
