Ardenner

Wikipedia

Ett par ardennerhästar framför en plog

Ardenner är en kraftfull häst ras med ursprung i Ardennerna. Den har ofta använts som arbetshäst.

Innehåll

1 Ursprung
2 Ardennerhästen i Sverige
3 Svensk ardenneravel
- 3.1 Källa

[redigera] Ursprung

Condroz-platån har ansetts vara den belgiska hästens egentliga urhem. Rasens historia är lång och ärorik. När Julius Caesar år 57 f.Kr. kom till Gallien, fann han i det nuvarande Belgien en hård och outtröttlig lanthäst som var stamfader till den nuvarande ardennerhästen. Under den ryska kampanjen år 1812 kunde Napoleon inte nog berömma de outtröttliga ardennerhästarna. Den franska hären förlorade under nämnda fälttåg på en enda natt 30.000 hästar, men ardennerhästen uthärdade kölden och nöjde sig med halmen, som utgjorde de ryska bondstugornas tak, och lyckades på så vis stå emot alla umbäranden.

Jordmån och klimatiska förhållanden gynnade utvecklingen av en tung, massiv hästras. Ursprungligen fanns flera sinsemellan ganska väl skilda hästtyper i Belgien. Av dessa var Ardennerhästen den minsta och Brabanthästen av medelstorlek. Småningom slog man i Belgien samman alla dessa hästtyper och lade upp en gemensam stambok för dem.

Såsom namnet anger kom dessa första hästar av rasen från Ardennernas högland, beläget i sydöstra Belgien på gränsen mot Frankrike. Dessa hästar kallades också på den tiden "Bergsardenner". De var små, sega, hårda och rörliga hästar, vilka vid korsning visade sig passa väl ihop med det svenska hästmaterialet.

[redigera] Ardennerhästen i Sverige

Till Sverige infördes de första ardennerhästarna år 1873, då greve Carl Gustaf Otto Kristian Wrangel anskaffade tre hingstar till ett värmländskt hingstbolag (Hingstarna döptes till Ardenne, Faro och Railleur). År [[1874] importerade han stona Rigolette och La Mére till Blomberg i Skaraborgs län. Därmed var också grunden lagd till det första svenska ardennerstuteriet.

Det dröjde inte länge förrän Ardennerhästen erövrat större delen av södra och mellersta Sverige. Även i Norrland blev rasen använd till korsning, men dess bättre insåg man innan det ännu var försent, att den gamla Norrlandshästen inte borde bortkorsas med främmande blod.

[redigera] Svensk ardenneravel

Avelsmålen i svensk ardenneravel är:

att hålla rasen ren från inblandning av främmande raser, och förbättra dess exteriör och hälsotillstånd med bibehållande av de goda bruksegenskaperna.
att ardennerhästens exteriör skall vara väl sluten med stark rygg ett långt kors, breda djupa lår, ha rättställda ben med korta skenor, torra kraftiga väl markerade ledgångar, och välformade hovar, som harmonerar med hästens storlek.

Obligatorisk hovbroskröntgen av hingstar som ämnas visas på hingstpremiering skall ske fr o m 2 1/2 års ålder. Godkända avelsfärger är brunt (som är vanligast) fux, svartbrunt, svart, samt olika skimmelvarianter.