Arvika
Wikipedia
| Arvika Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2005) | 14 184 |
| Area(2005) | 1 066 hektar |
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Arvika kommun |
| Församling | Arvika östra och Arvika västra församlingar |
| Läge | 59° 39´ N, 12° 37´ Ö
|
Arvika är en tätort (stad) i västra Värmland och centralort i Arvika kommun, Värmlands län.
Arvika ligger vid järnvägen Värmlandsbanan (tidigare kallad Nordvästra stambanan).
Innehåll |
[redigera] Historia
Man vet att Arvikabygden var bebodd, om än mycket sparsamt, så tidigt som på jägarstenåldern. På 1700- talet så kom det förslag om att anlägga ett större samhälle i västra Värmland. Det skulle vara en handelsplats som kunde undanröja dåvarande olägenheter vid förtullning och gränshandel. Det fanns två platser som man valde att anlägga staden på: i Agneteberg (där man också valde att anlägga staden) och där byn Sulvik nu är belägen. När Säffle Kanal blev färdigbyggd 1837 blev Arvika en viktig hamnstad och även Sveriges innersta hamnstad med havsförbindelse. När järnvägen anlades 1871 förvandlades Arvika från en oansenlig handels- och hantverksort till en blomstrande industristad.
[redigera] Etymologi
Man har tolkat den fornsvenska betydelsen av namnet 'Arvika' till att betyda "åvikar" eller "åkrökar". År 1225 ska den norske konungen ha besökt "en bygd som heter Arvika" i Värmland, och år 1362 förekom "Arvika socken" i ett medeltida brev. På 1500-talet redovisades Arvika som ortsnamn på en karta, då bara en liten by.
Arvika fick sin första stadsplan 1811 men kallades fram till 1821 Oscarsstad, som en hyllning till den nye kronprinsens son Oscar (senare kung under namnet Oscar I). Orten klassificerades som köping fram till 1911 då den blev stad.
[redigera] Geografi
Arvikas stadskärna ligger på norra sidan av Kyrkviken, som är en avgränsad del av sjön Glafsfjorden. Även östra sidan av Kyrkviken är tätbebyggd. Förbindelsen mellan Kyrkviken och Glafsfjorden är ett smalt sund mellan två halvöar, beläget i nästan rakt sydlig riktning från stadens centrum. På den östra av de nämnda halvöarna ligger Ingesunds folkhögskola och Musikhögskolan Ingesund.
[redigera] Ekonomi
Arvika är att betrakta som en industristad med flera framgångsrika små och medelstora företag förutom några stora exportföretag. Bland företagen dominerar Volvo med sin anläggning för tillverkning av hjullastare. Fabriken, Arvikaverken, är världens största fabrik för tillverkning av hjullastare och har ca 1000 anställda. Fabriken har sitt ursprung i en liten smedja grundad under 1870-talet som bland annat tillverkade stekpannor och kokspisar. Smedjan övertogs runt 1880 av entreprenören Per Andersson som utvecklade produktionen till att omfatta jordbruksmaskiner. Företaget uppnådde tidigt exportframgångar på bland annat den ryska marknaden med plogar och slåttermaskiner.
Ett annat framgångsrikt företag är Thermia (även det grundad av Per Andersson för tillverkning av ved- och kokspannor och värmeelement) som inriktat sin produktion på värmepumpar. Thermia ingår i den danska Danfoss-koncernen. I miljön runt Arvikafestivalen har flera småföretag uppstått. Ett exempel är XNSE Experience Enabling Services AB som bland annat marknadsför det kvalificerade scenstaketet Safe Barriers.
I slutet av 1800-talet anlades orgelfabrik Östlind & Almquist.
I mitten på 1990-talet upplevde Arvika en kris då en lång industritradition inom tobakstillverkning kraftigt reducerades när Swedish Match beslutade att lägga ner tillverkningen av piptobak. I tobaksfabrikens gamla lokaler inryms numera lärcentrum och lokaler för småföretag, samt landets enda tillverkare av tuggtobak (Swedish Match med varumärkena Sweetcent och Picanell).
[redigera] Kulturliv
Årligen anordnas Arvikafestivalen i staden. Konstnärskolonin Rackstadgruppen är representerad på Rackstadmuseet.
I Arvika utges den av Ander-koncernen kontrollerade lokaltidningen Arvika Nyheter.
