Bad

Wikipedia

• Denna sida handlar om bad i vatten; för musikalbumet av Michael Jackson se Bad (musikalbum)
• För Bad av U2, se Bad

---

Bad kallas det när en kropp, vanligen människokroppen, sänks ner i vatten eller annan vätska, oftast av hygieniska skäl. I vidsträcktare mening innefattas i begreppet bad även kroppens införande i het luft eller ånga (bastubad, varmluftsbad, ångbad) eller i fastare ämnen (såsom vid de tyska "moor- och sandbaden"), dess ingnidande med gyttja, tång, o.s.v. Ibland betecknar man med bad också användande av en strömmande eller fallande vätska på kroppen (duschbad). Vattenbad kan ske i en sjö, i havet, i en simbassäng eller i ett badkar (karbad).

Innehåll 1 Klädsel 2 Historia 2.1 Grekisk-romerska bad 2.2 Svensk badhistoria 3 Se även

[redigera] Klädsel

Bad kan ske med baddräkt, badbyxor eller annan typ av badkläder, eller så badar man naken. Vid karbad är man vanligen naken.

[redigera] Historia

Ur kulturhistorisk synpunkt har badet i alla tider utövat ett särskilt inflytande på människornas sociala tillvaro. Hos Orientens folk var badet nära förbundet med den religiösa kulten, i det att man hos dem ansåg kroppens renhet liktydig med sedernas renhet. De semitiska folken var genom religiösa föreskrifter ålagda att bada och därför ansåg de reningsbad efter vissa av kroppens funktioner, efter vidrörandet av orena föremål och efter sjukdomar som rituella handlingar. Ungefär under samma former finns bad omtalat i sanskritlitteraturen samt hos perser, egyptier m.fl. Hos alla de nämnda folken synes det dock varit fråga mera om tvagningar eller kalla doppningar än om egentliga bad.

[redigera] Grekisk-romerska bad

Hos grekerna (hellenerna) finner vi badet mera utvecklat, i det att det hos dem övergår från att uteslutande stå i de religiösa brukens tjänst till att alltmer bli ett kraftigt medel i dietetikens och medicinens. Det sammanbindes med gymnastiska övningar, står i förbindelse med användningen av ett kraftigt svettbad och efterföljes av kalla begjutningar eller neddoppningar i floder, i särskilda bassänger. Hos jonerna blir det alltmera förfinat, och deras bad kan betraktas som förebild för de så kallade romerska lyxbaden, vilka under kejsartiden nådde sin högsta utveckling. Ett fullständigt grekiskt bad föregicks av en kraftig svettning, framkallad genom kroppsövningar eller genom upphettning med starkare värme. Det egentliga badet började sedan med tvagningar (varma begjutningar) och därefter stundom varma helbad i bassäng eller badkar. Sedan följde rikliga, småningom avsvalnande översköljningar, skrapning med badskrapa samt ingnidning med olja. I varmrummet utfördes ett slags passiv gymnastik av därtill inövade badare, de s.k. alipterna eller salvegnidarna. Hettan i svettbadet åstadkoms genom strålande värme från glödande kol, heta stenar eller också genom heta vattenångor. Det som karakteriserar det grekiska badet var svettning, massering och tvagning.

Vår kunskap om det grekiska badet är hämtad endast från den grekiska litteraturen, men ruinerna efter de romerska kejsarbaden i Pompeji har satt oss i tillfälle att även i detalj studera hur dessa lyxbad var inrättade.

Romarna gjorde småningom bekantskap med det grekiska badet. Det infördes till att börja med i mera enkel form på de förmögnares lantgårdar, och folket fick först under republikens sista tid göra bekantskap därmed genom en mängd små badstugor, som här och var uppfördes. Under kejsartiden inrättades mer eller mindre efter grekiskt mönster storartade badanstalter, vilka gjorde dessa bad till en hela folkets egendom. Genom förfiningen i dessa badpalatsers anordning och genom missbruk i njutningens tjänst måste dessa bad ha utövat ett förvekligande inflytande. I allmänhet badade män och kvinnor var för sig; men faktiskt fanns även s.k. gemensamhetsbad, balnea mixta, där hänsyn inte togs till de badandes kön. Det romerska lyxbadet var ett varmluftsbad - det romerska folkbadet, eller legionernas bad, var inrättat efter andra grunder, det var nämligen ett fuktigt svettbad, mycket liknande nutidens s.k. finska bastubad.

[redigera] Svensk badhistoria

Bönder har tvättat sig i alla tider, åtminstone på lördagar men då i alla fall inomhus. Annat var det med överklassen som dock ryckte upp sig efter engelska förebilder på 1970-talet. Men då såg man det främst som en hälsobehandling gärna i kombination med brunnsdrickande. Havsbad som vi idag är så vana vid är något som kom väldigt sent. När det började bli populärt att vistas vid havet för den goda inverkan luften troddes ha, började man också efter hand försiktigt bada i havet. Men det var inte förrän semestern infördes 1938 som utomhusbadet slog igenom stort bland alla samhällslager.

[redigera] Se även

• bastu
• friluftsbad
• simning
• vattensport
• badhus