Bautasten
Wikipedia
Bautasten är i samband med svenska runstenar, en runstenslik rest sten som varken innehåller bilder eller runor och som oftast är högre och smalare än den megalitiska keltiska menhiren. Sådana stenar finns i närheten av runstenar eller enskilt på gravfält. Här åsyftas inte snarlika stenar som ingår i en skeppssättning eller domarring. En bautasten är alltid ohuggen och oberistad. Ordet "bautasten" förekommer redan i Eddadiktningen, t.ex i Havamal; "Sällan bautastenar / stånda byväg när / om ej resta av frände åt frände". I svenskan förekommer det för första gången hos Verelius år 1664.
Bautastenar är tydligen minnesmärken men man vet inte om deras ålder kan bestämmas. Man behöver knappast undra varför en sten restes utan inskrift. Att hugga en runsten kräver färdighet, verktyg och tid. Att märka gravar på något sätt är god sed i många kulturer.
En runsten har normalt en naturlig platt yta för inskriften. Denna framsida fanns när stenen valdes. Datering genom vittringsmätning visar att runstenens baksida kunde bearbetas för att hugga bort onödigt material, medan framsidan är normalt orörd med undantag för runristningen. Bautastenar är naturstenar av hanterlig storlek. De kan ha platta eller rundade ytor.
De tidigaste bautastenarna är ganska små och restes över äldsta järnålderns enkla brandgropsgravar. Senare bautastenar kan även vara mycket stora, som Fridtjofs bauta i Sogn, Norge.