Benedictus IX

Wikipedia

Benedictus IX, född Theophylactus c:a 1005, död 1055/1056, påve under tre perioder; 21 oktober 1032 - september 1044, 10 mars - 1 maj 1045 och 8 november 1047 - 16 juli 1048.

Han var brorson till Benedictus VIII och Johannes XIX. Det sägs att han inte var mer än 11-12 år då han blev påve, medan andra källor menar att han var c:a 18-20 år eller kanske 25-30 år. I vilket fall som helst är han en av de yngsta påvarna genom tiderna.

Han var mindre lämpad som påve och ersattes 1044 av Silvester III, som ibland betraktas som en motpåve. Benedictus styrkor återtog hans maktposition i april samma år. I september avgick han, troligtvis då han ville gifta sig, och sålde positionen som påve för 650 kg guld till prästen Johannes Gratianus som i maj 1045 blev Gregorius VI.

Dock ångrade sig Benedictus och återtog tronen 1045 och förblev där fram till juli 1046 då kejsaren Henry III ingrep. Även Silvester gjorde anspråk på den. Vid konciliet i Sutri beslutades att frånta Benedictus, och Silvester makten, och Gregorius uppmanades att avgå. Den tyske biskopen Suidger blev krönt påve Clemens II. Detta godtog inte Benedictus och då Clemens dog i oktober 1047, intog Benedictus påvepalatset, men drevs ut i juli 1048 och Poppo kunde bli påve Damasus II.

Benedictus anklagades för simoni och blev exkommunicerad. Det är oklart vad som hände honom sedan, och hans dödsdatum är okänt.

Företrädare (1): Johannes XIX

Påve

Efterträdare(1): Silvester III

Företrädare (2): Silvester III

Påve

Efterträdare(2): Gregorius VI

Företrädare(3): Clemens II

Påve

Efterträdare(3): Damasus II