Benito Pérez Galdós
Wikipedia
Benito Pérez Galdós, född 10 maj 1843 i Las Palmas på Kanarieöarna, död 4 januari 1920 var en spansk realismförfattare.
Pérez Galdós avlade juridisk examen i Madrid men kom uteslutande att ägna sig åt författarverksamhet. 1886 utnämndes han av premiärminister Praxedes Mateo Sagasta till deputerad för distriktet Guayama i Puerto Rico. Han besökte aldrig distriktet men hade en person som höll honom informerad om händelserna i distriktet där han representerade befolkningen.
1897 valdes han in i Real Academia Española, den kungliga spanska akademin. 1907 blev han representant för det republikanska partiet i spanska parlamentet.
Sitt liv tillbringade han mest i Madrid, Toledo, Santander. Han besökte även England vars kultur och litteratur han uppskattade. I sin prosadiktning hade han beröringspunkter med Charles Dickens, vars realism Pérez Galdós gjorde om till den spanska andans festivitas. Han var en av de främsta prosadiktarna i Spanien.
Pérez Galdós blev blind 1912 men fortsatte att diktera sina böcker under resten av sitt liv. Han var och är populär i Spanien och många jämställer honom med Leo Tolstoy. Hans internationella berömmelse var dock liten och så sent som 1950 var få av hans arbeten översatta till det engelska språket.
Han avled då han var 76 år gammal, strax efter att en staty hade rests över honom på Parque del Retiro i Madrid.
[redigera] Bibliografi
- La Fontana de Oro (1870)
- La sombra (1871)
- El audaz (1871)
- Doña Perfecta (1876)
- Gloria (1877)
- La familia de León Roch (1878)
- Marianela (1878)
- La desheredada (1881)
- El doctor centeno (1883)
- Tormento (1884)
- La de Bringas (1884)
- El amigo manso (1882)
- Lo prohibido (1884-1885)
- Fortunata y Jacinta (1886-1887)
- Miau (1888)
- La incógnita (1889)
- Torquemada en la hoguera (1889)
- Realidad (1889)
- Ángel Guerra (1890-1)
- Tristana (1892)
- Nazarín (1895)
- Halma (1895)
- Misericordia (1897)
- El abuelo (1897)
- Casandra (1905)
- La de los tristes destinos (1907)
