Billesholm
Wikipedia
| Billesholm Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2005) | 2 794 |
| Area(2005) | 291 hektar |
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Bjuvs kommun |
| Församling | Norra Vrams församling |
| Läge | 56° 03´ N, 12° 58´ Ö
|
Billesholm är en tätort i Bjuvs kommun.
Billesholm, beläget i Luggude härad, dåvarande Malmöhus län, låg ursprungligen i delvis Södra Vrams och delvis i Risekatslösa kommun. Planerna på att bilda ett municipalsamhälle skrotades år 1947, varefter Billesholms kommun bildades år 1952 genom sammanslagning av dels de två nämnda, dels Norra Vrams kommun. Billesholms kommun uppgick år 1974 i Bjuvs kommun.
Från 1880-talet fram till 1932 bröts i Billesholm stenkol ur en rad schakt, mest omtalade är Albert- Ivar- Knut- Viktor- och Oskarschaktet. Gruvdriften hade legat nere under 1920-talet, men under 1930-talet steg efterfrågan och priser på stenkol, och en rad investerare prövade lyckan i Billesholm, som låg nära bland annat den tyska marknaden. En "kolrush" med många kortvariga brytningsprojekt och investeringar fick orten att blomstra under några år.
Under krigsåren 1939-1945 blomstrade den gruvdrift som populärt fått namnet "Klondyketiden". Under denna tid hade privatpersoner ibland gruvor hemma i den egna trädgården och i Billesholm kom det till att bli många nyrika gruvägare. Många av dessa var folk som aldrig haft några pengar och nu plötsligt hade blivit rika. Pengarna flödade på Billesholms Hotell och även på en del nöjesetablissemang i Helsingborg. Under dessa krigsår sänktes ett sextiotal gruvschakt och trots att denna Billesholmskol var rätt dålig gick den att sälja eftersom det inte gick att få skeppat hit någon kol från övriga Europa och detta tack vare Amiral Dönitz vargflockar som patrullerade våra närmsta farvatten och saklöst sänkte allt tonnage som inte förde Tysk flagg. Kolbrytningen i dessa privatschakt gick oftast väldigt primitivt till väga. Att folk både skadade sig och omkom i dessa privatschakt hörde till vanligheterna.
1943 sänktes schakt Malmros med hjälp av statliga pengar och då främst för att bearbeta B-flötsen som här låg på ca. 60 meters djup. Schakt Malmros drevs till 1954 då verksamheten vid denna gruva lades ner. Idag kan man intill Söderåsens Golfklubbs banor beskåda schakt Malmros enorma slagghög, som reser sig som ett monument, över en era som denna trakt aldrig mera kommer att återuppleva.
Efter krigsslutet 1945 när gränserna öppnades och det var fritt fram för importerad kol, kunde inte den dåliga Billesholmskolen konkurera längre. En del kolgruvor hölls igång in på femtiotalet, främst för att vissa gruvägare hade varit så förståndiga att de skrivit långtidskontrakt med sina kunder.
Under denna tid var fackföreningarna, såväl de syndikalistiska, kommunistiska och socialdemokratiska, aktiva i Billesholm, Bjuv och Ekeby, och en rad strejker och konflikter påverkade relationerna mellan gruvägare och arbetare, men även mellan arbetarna.
(källa: Sjölin, Walter, 1902-1972 Jord och kol : bidrag till den skånska bondeklassens och kolbrytningens historia, Bjuv : Billesholmstraktens hembygdsfören. i samarbete med Lions club, 1980 ; (Tyringe : Alfatryck))
Saint-Gobain Isover AB (f.d. Gullfiber) har fabrik i Billesholm och är ortens största arbetsgivare. Denna fabrik startades 1933 av Höganäsbolaget som en ersättningsindustri för gruvorna. Industrin startade upp i väldigt liten skala, men har med åren blivit Sveriges ledande industri för isoleringmaterial.
Denna Skåne län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Hjälp gärna till genom att fylla i mer!
