Bog (nautisk term)
Wikipedia
En bog är från vilket håll vinden infaller i till exempel en segelbåt. När vinden kommer akter ifrån (bakifrån) så länsar båten. När vinden kommer in snett bakifrån, så slörar båten. Om båten seglar för halvvind betyder det att vinden infaller från sidan. När man har vinden snett framifrån, så seglar man för bidevind och när man har vinden framifrån så seglar inte båten alls. Då står man i det s.k. vindögat. För att uppnå maximal hastighet med segelbåten, bör man inte styra båten mer än 45 grader mot vinden. När man seglar så nära vindögat man kan seglar man i dikt bidevind. Om man i bide- eller halvvind har vinden in från höger sägs man segla för styrbords halsar, från vänster för babords halsar.
Ibland kan det vara nödvändigt att byta bog genom att, tvärtemot som vid slag vända upp mot och förbi vindriktningen, falla av tills dess att seglet ligger i raklinje med vinden (Kovändning). Denna manöver kallas för gipp och får normalt även vid relativt lugnt väder bommen att byta sida med ett våldsamt ryck. Är man inte beredd på gippen kan en farlig situation uppstå.
Med bog kan också avses farkostens främre sida (liksom på större djur), det vill säga partiet mellan förstäven och den bredaste punkten på skrovet, eller på segelfartyg, akterut till höjd med den främsta masten. Om ett föremål syns snett föröver sägs det befinna sig "på styrbords bog" (respektive babords). Ett äldre uttryck är "kranbalksvis om styrbord", eftersom kranbalken för att hissa ankaret satt i det partiet. Sve även
