Borås

Wikipedia

Borås Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁰⁾	61 929
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	2 943 hektar
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Borås kommun
Församling	Caroli, Gustav Adolf m.fl. församlingar
Läge	57° 43´ N, 12° 56´ Ö

Den här artikeln handlar om staden Borås. Se även Borås kommun.

Borås är en tätort (stad) i Västergötland samt centralort i Borås kommun, Västra Götalands län.

Borås, som är centrum i Sjuhäradsbygden, är känd för bl.a. sina textilindustrier och många postorderföretag, vilka kan ses som en sorts efterföljare till bygdens kringresande handelsmän, knallarna.

[redigera] Historia

Borås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1622. Under denna tid var det förbjudet att sälja varor utanför stadens gränser utan att betala tull enligt tidens lag. Staden grundades för knallarna som bodde i bygden och som trots förbud gick landet runt och sålde varor. Under 1500-talet var knallarna vanliga bönder som drygade ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, smide och träslöjd.

Våren 1620 skickades ett par representanter till kungen för att klaga på hur de behandlades av de städer som låg runt om och för att få fortsätta med sin handel. Detta gick inte så bra för kungen sa: Senast till midsommar ska ni upphöra med handeln, vill ni sen fortsätta måste ni grunda en stad. Beslutet blev att en stad grundades runt kyrkbyn som kallades Torpa, kyrkan som vi idag kallar Carolikyrkan. Ett år därefter skickades nya representanter till kungen för att försöka få stadsprivilegier. Men just då var kungen i Tyskland för att hälsa på Maria Eleonora av Brandenburg. Stadsprivilegier blev det efter ett tag (det vill säga till 1622), detta gjorde att boråsarna fick rätt att handla var de ville bara de förtullat varorna i Borås.

Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Carolikyrkan är den äldsta byggnaden i Borås och den har klarat alla bränder.

Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Under 1700-talet försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans, och Borås anses som en av de svenska städer som gynnats mest därav. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet, och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970-1980talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.

[redigera] Textil- och postorderstaden

Ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos(1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar i Borås har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Andra nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och Netonnet (1999).

[redigera] Kommunikationer

Centralstationen i Borås

Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder på vägen mellan Göteborg och Jönköping samt från Västergötlands inland mot havet i Varberg har staden alltid varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Alvesta, Herrljunga och Varberg. Tidigare fanns även en järnväg mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor timmerterminal för timmertransport på järnvägar. Närmaste flygplats är Landvetter väster om staden.

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg korsar staden i öst-västlig riktning på en stadsmotorväg invigd 1970 som är något av ett unikum i Sverige genom att motorvägen går igenom centrum och staden. Riksväg 41 mot Varberg, Riksväg 27 mot Värnamo och Riksväg 42 mot Trollhättan har sina start/slutpunkter i Borås.

[redigera] Kända Boråsare

Kända svenskar födda och/eller uppvuxna i Borås med nära omnejd.

Thomas Ahlström, fotbollsspelare
Fredrik Berglund, fotbollsspelare
Jarl Borssén, skådespelare
Ingvar Carlsson, politiker, statsminister
Magnus Carlsson, artist
Shirley Clamp, artist
Jonas Colting, triathlet
Annika Duckmark, fröken Sverige 1996
Johan Hallgren, roddare
Marcus Hansson, världsmästare i motocross 1994
Pål Hollender, konstnär och deltagare i Expedition Robinson
Samuel Holmén, fotbollsspelare
Peter Häggström, längdhoppare
Inge Ivarson, filmproducent
Ingrid Janbell, skådespelerska
Richard Johansson, glasforskare
Stig Johansson, skådespelare
Carolina Klüft, friidrottare
Emil Viktor Langlet, arkitekt
Bengt Lindeblad, Hovrättsrådman, FN-sändebud i Korea,Kongo,Cypern och Israel
Henning Mankell, författare
Lars Passgård, skådespelare
Nils Petzäll, komiker Böx i Kôvra
Anki Rahlskog, skådespelerska
Ewa Roos, artist
Hans Rosenfeldt, manusförfattare, chef SVT-nöje
Yvonne Schaloske, skådespelerska
Joakim Sjöhage, fotbollsspelare
Hannah Sjöstedt, friidrottare
Marita Skogum, orienterare
Helge Skoog, skådespelare
Anders Svensson, fotbollsspelare
Mathias Svensson, fotbollsspelare
Oskar Svärd, skidåkare
Mattias Tichy, roddare

[redigera] Kyrkor i Borås

Totalt antal kyrkor i Borås: 121 (enligt gula sidorna)

Korskyrkan i Borås (Norrby) www.korskyrkan.org
Pingstkyrkan (centrum) www.boras.pingst.se
Borås Kristna Center (Knalleland)www.bkc.nu
Caroli kyrka, Borås (centrum)
Gustav Adolfkyrkan (Centrum/Norrmalm)
Lutherska missionskyrkan (Centrum)
Immanuelskyrkan
Gemenskapen www.gemenskapen.se
Adventkyrkan
Frälsningsarmén
Wesleykyrkan
Myråskyrkan
Missionsförsamlingar (väldigt många)
Ramnakyrkan, inne i Ramnaparken

[redigera] Sevärdheter

[redigera] Industri och sysselsättning

Volvo Bussar
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
Ellos
Haléns
Ericsson
H&M Mailorder

[redigera] Sport

Öresjö SS, Borås äldsta idrottsklubb - också benämnt ÖSS i dagligt tal, inte sällan syftande på klubbens roddsektion
IF Elfsborg, knallarnas lag i Fotbollsallsvenskan
Norrby IF, klassisk klubb i Borås
IK Ymer, stor klubb som har sektioner för många sporter med ett totalt medlemsantal på ca 1400
M7, tidigare basketklubb i Basketligan.
Borås GIF, stor idrottsförening med många sporter och ett stort antal aktiva medlemmar
Borås HC, hockeylag i Borås, ligger i allsvenskan.
Borås AIK, Fotbollsklubb i Borås, som har en stor ungdomsverksamhet inom fotboll.

[redigera] Utbildning

Högskolan i Borås med bland annat bibliotekarie- och textilutbildning.

[redigera] Borås i underhållningssammanhang

Under åren har Borås tack vare media fått leva med stämpeln som en tråkig stad med tråkiga människor. Detta framhävs gärna i underhållningssammanhang. I tv-serien Rena Rama Rolf kom Rolfs (Lasse Brandeby) mycket besvärliga svärmor från Borås. I serien Svensson, Svensson berättades det att den något underliga grannen, Sara, hade varit Borås första punkare.

I andra underhållningssammanhang har dock staden höjts till skyarna. Till exempel gjorde Galenskaparna och After Shave sin version av New York, New York till Borås, Borås. Borås är även nämnt i deras sång Under en filt i Madrid (dock är det i det sammanhanget osäkert om de hyllar eller häcklar staden).

I Lars von Triers serie Riket har den ytterligt osympatiske Stig Helmer Ernst-Hugo Järegård lämnat sin fru och sju barn i Borås.

I serien De Utvalda utspelade sig ett flertal avsnitt i Borås, där Kjell Bergqvists rollfigur bodde.

I många av Maj Sjöwall och Per Wahlöös böcker om Martin Beck refererar man till Borås. Även Henning Mankells bok Danslärarens återkomst har kopplingar till staden.