Botniabanan

Wikipedia

Botniabanan är en järnvägsförbindelse i Sverige som för närvarande håller på att byggas från Ångermanälven norr om Kramfors flygplats, via Örnsköldsvik till Umeå. Bygget innebär 19 mil järnväg, 140 broar och 25 kilometer tunnel och väntas vara klar i augusti 2010. Kostnaden beräknas till 15 miljarder SEK. Banan byggs med endast enkelspår och förses därför med 22 mötesplatser. Max axelvikt 25 ton. Max hastighet 120 km/h för godståg och 250 km/h för persontåg. Kurvradier är större än 3200 meter, men i Örnsköldsvik är den endast 800 meter, och i Nordmaling 2000 meter. Ingen stigning är brantare än 10 promille.

[redigera] Syfte

Anledningen till att man bygger Botniabanan är att det finns ett stort behov av en modern järnvägssträckning längs med Norrlandskusten. Det råder kapacitetsbrist på stambanan, som är långsam, kurvig och backig. Botniabanan kommer att underlätta pendling i området där den byggs, t ex kommer det att ta endast 40 -50 minuter sträckan Umeå - Örnsköldsvik med snabbtåg. Banan blir därmed optimerad för 250 km/h, dvs. den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. X2000-tåg kommer att gå i 200 km/h efter öppningen. I avtalet mellan Botniabanans aktörer har kommunerna längs järnvägens sträckning gått med på att betala de resecentrum (stationer) som placeras i respektive kommun. Kommunerna och landstingen längs järnvägen garanterar även en tågtrafik för pendling med åtminstone sex turer per dygn i vardera riktningen.

[redigera] Restider och avstånd

Sträcka	Tid	Avstånd	Medelfart
Örnsköldsvik-Umeå	0:40	112 km	165 km/h (inter-city)
Kramfors-Örnsköldsvik	0:35	86 km	150 km/h (inter-city)
Sundsvall-Umeå	2:20	300 km	130 km/h
Stockholm-Umeå	5:40	680 km	120 km/h
Örnsköldsvik-Umeå	0:55	112 km	120 km/h (regionaltåg)

Tågen kommer att köra i 200 km/h de första åren och senare med högre fart.

[redigera] Resecentrum

Persontåg kommer att stanna i:

Inter-city-tåg stannar inte i alla dessa utan troligen endast i Örnsköldsvik och Umeå. Söderut fortsätter de på Ådalsbanan.

[redigera] Finansiering och bygge

Bygget finansierar med lån. Det är mest praktiskt då kostnaden motsvarar en stor del av Banverkets sammanlagda budget under byggåren. Lånet återbetalas med anslag under lång tid. Hela banan byggs på en gång (eller så var det tänkt), eftersom det inte är så meningsfullt att ha en bana som saknas längs delar av sträckan. Under byggnationen inträffade hundratals olyckor. Bland annat ett flertal sprängolyckor med odetonerat sprängmedel som detonerade vid senare tillfälle, maskinförare som skadats och även dödats samt miljöolyckor med utsläpp av smutsigt/grumligt vatten.

[redigera] Nuläge

I dagsläget har bygget kommit halvvägs. Den 14 november 2005 undertecknades ett nytt huvudavtal för Botniabanan. Bygget är flera år försenat i dagsläget, bland annat på grund av miljöprövning enligt den nya miljöbalken samt nya krav på Botniabanan. I nuläget pågår byggen längs större delen av banan med undantag för sträckan närmast Umeå med bron över Umeälven.

[redigera] Broar och tunnlar

Längs Botniabanan byggs många broar och tunnlar, eftersom man vill ha svaga kurvor och måttliga lutningar i det ganska kuperade landskapet. Särskilt vid Höga kusten söder om Örnsköldsvik är landskapet mycket kuperat, vilket i synnerhet skapat behov av många tunnlar. Älvarna kräver också långa broar. Antalet broar ökas också eftersom man vill ha planskilda vägkorsningar överallt. Några av landets längsta broar och tunnlar byggs längs banan.

Broar: 140 st
Tunnlar: 16 st, 25 km sammanlagt
Längsta broar:
- Bron över Umeälven, 1 950 m
- Bron över Nätraån, 1 050 m
- Bron över Ångermanälven, 1 000 m
Längsta tunnlar:
- Namntalltunneln, 6 000 m (sträckan Nyland-Bjästa)
- Björnböletunneln, 5 200 m (sträckan Nyland-Bjästa)
- Åskottunneln, 3 300 m (sträckan Nyland-Bjästa)
- Varvsbergstunneln, 2 000 m (i Örnsköldsvik)

[redigera] Signalsäkerhetssystem

Botniabanan kommer som första bana i Sverige att utrustas med ERTMS/ETCS Nivå 2 med en svensk STM i loken. STM är program och utrustning som kompletterar den europeiska standarden och som gör att loket kan användas på banor som saknar ERTM/ETCS.