Boxholm
Wikipedia
- För Boxholm i USA, se Boxholm, Iowa.
| Boxholm Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 3 190 |
| Area(2000) | 439 hektar |
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Boxholms kommun |
| Församling | Ekeby församling |
| Läge | 58° 12´ N, 15° 03´ Ö
|
Boxholm är en tätort och centralort i Boxholms kommun, Östergötlands län.
Orten är en gammal bruksort belägen vid Svartån och Södra stambanan.
Boxholms bruk grundades 1754, och ombildades till aktiebolag 1872 (se Boxholms AB). Sedan början av 1980-talet är brukets verksamhet (bl.a. stålverk, sågverk, mejeri och jordbruk) uppdelad mellan flera olika företag.
Innehåll |
[redigera] Brukets historia
Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson (Stenbock) lät uppföra vid Svartån år 1582. 1754 fick den dåvarande ägaren till Boxholms säteri, Gabriel Ribbing, tillstånd att anlägga två manufakturhammare vid Svartåns fall 4 km från säteriet. Efter Ribbings död 1762 såldes bruket 1770 till hovmarskalken Adolf Rudbeck, vilken kom att utöka smidet med ytterligare en hammare. 1779 såldes bruket återigen, nu till Carl Daniel Burén, i vars släkt (senare af Burén) bruket att stanna fram till bolagiseringen 1872.
[redigera] Boxholms AB
1872 ombildades verksamheten till aktiebolag under namnet Boxholms AB. En omfattande upprustning och modernisering av bruket påbörjades med bl.a. valsverk. En ägartvist gjorde att Carl af Burén, som ägt en stor del av företaget samt varit dess disponent, avgick och sålde sina andelar i Boxholms AB. Istället anlade han 1874 ett nytt järnverk, Flemminge Järnverk, cirka 500 meter nedströms det gamla bruket. Detta blev dock inget lysande företag och inköptes efter ekonomiska svårigheter av Boxholms AB 1912. Flemmingeverket, som moderniserades 1915, var i drift till 1977, då ett nytt finvalsverk togs i drift. Under 1890-talet moderniserades bruket, bl.a. byggdes ett elektriskt valsverk. Ett martinverk tillkom 1915.
Boxholms AB:s verksamhet kom med tiden att bli mycket differentierad, och fram till 1981 ingick så vitt skilda saker som mejeri, jordbruk, sågverk, dörrtillverkning, och stålindustri.
[redigera] Bolagets beståndsdelar efter styckningen
1981-1984 splittrades Boxholms AB. Större delen av ståltillverkningen övergick 1981 till Smedjebacken-Boxholm Stål AB, som idag ingår i Ovako Bar AB. Resterande ståltillverkning finns hos Boxholm Stål AB. Tillsammans har dessa företag ca 280 st anställda.
Jordbruket är privatiserat, mejeriet heter idag Boxholm Mejeri AB. Boxholm Produktion AB driver tillverkning av trärör, träsilos med mera. Dörrtillverkningen är nedlagd. Accalon AB är specialiserat på materialhanteringssystem) och Boxholm Timber AB är en sågverksindustri.
[redigera] Sevärdheter
Kvar av den forna bruksmiljön finns några rödmålade arbetarbostäder, samt ett par äldre bruksbyggnader, bl.a. en kvarn från 1777 vilken numera är Boxholms äldsta byggnad (denna fungerar idag som bruksmuseum). Kvar finns även disponentvillan och den nygotiska kyrkan (se Boxholms kyrka), byggd av slaggsten 1895–97 efter ritningar av Gustaf Petterson.
[redigera] Ortens administrativa historia
Boxholm var municipalsamhälle 1904-1946 och därefter köping. Sedan 1971 är orten centralort i Boxholms kommun.
[redigera] Extern länk
[redigera] Källa
- Fundia Special Bar AB – en berättelse om två järnbruks sammanslagning och utveckling till en modern stålindustri Boken har tagits fram av Fundia Special Bar AB. Faktasamling och manuskript: Tord Anjou. Layout och produktion: Ord&Bild AB, Hofors 200X.
