Bröllopsbesvärs ihugkommelse
Wikipedia
Bröllopsbesvärs ihugkommelse eller "Bröllops beswärs ihugkommelse" är en svensk hexameterdikt från 1600-talet, som är nära förknippad med Georg Stiernhielm. Dikten är ett 500-tal versrader lång. Den beskriver ett bondbröllop och framlägger tankar kring äktenskap och samliv. Dikten trycktes inte under Stiernhielms tid, men samtida källor uppgav honom som författare till de avskrifter som fanns, så dikten kom att anses vara ett verk av Stiernhielm. Under 1900-talet kom dock detta att ifrågasättas och är ännu omstritt bland litteraturvetare. Ifrågasättandet bygger på huruvida diktens förhållningssätt till det den beskriver kan gå ihop med Stiernhielms livsfilosofi och på det att han inte "låtsas om den" trots att den skulle tillhöra de mest omfattande verken han skrivit.
Författaren framvinklar i sin rika brölloppsskildring ofta humoristiskt allehanda negativa sidor och aspekter hos äktenskap och familjebildning, ur mannens perspektiv. Mot diktens slut resonerar han sig emellertid fram till att det är värt mödan, genom att konstatera att det knappast finns något i livet som fungerar utan motgångar och bekymmer och att äktenskapet, trots att också det har sådana sidor, är en så pass fin inrättning ändå att det inte för de beskrivna nackdelarnas skull kan förkastas.
Följande är ett utdrag ur verkets senare del och är en av ett antal liknelser skalden gör för att framhålla att äktenskap och familjebildning inte må förkastas:
Mången seglar i grund, som ej ser noga på sikten
Kompassen är förryckt, norr stjärnan i molnet är ingömd
Styret är sönder, och den som seglar är drucken och öltok
Vill du då platt den seglarekonst, lust, nytta förakta?
Mången i friarekonst för hamnen i klipporna stöter
Får en hustru som har styvt mod, sten-flinta i hjärtat
Vill du därföre platt fördöma det heliga ståndet?
(Här användes den stavning som används i Fabels pocketutgåva ("Herkules och Bröllopsbesvärs ihugkommelse") från 1990)
