Diskussion:Brahe (släkter)

Wikipedia

Ett par diskussioner överflyttade från Användardiskussion:Celsius

[redigera] Historisk artikel med tveksamt innehåll

Överflyttad diskussion 1:

Hej, skulle du kunna ta ock kika lite på Koehls artikel Erik Brahe (1552-1614). Parentesen på slutet känns lite osannolik, kan den verkligen stämma? Narym 23 augusti 2004 kl.21.32 (CEST)

Om han med romerska kejsare menar riktiga romerska romerska kejsare, finns vad jag vet inga kända genealogiska samband med senare kungliga ätter. Om han däremot menar karolingiska eller tysk-romerska kejsare, finns sådana som förfäder till varenda senare fursteätt i Europa. Att det här skulle vara något "rekord" är ju löjligt, och jag förstår inte hur det har räknats ut, så det kan i alla fall strykas.

Källa för rekordet Fil.doktor, friherre ERIC VON BORN, Stockholm: http://www.genealogia.fi/genos/34/34_9.htm Dan Koehl 6 november 2004 kl.11.05 (CET)

Det är fortfarande inte korrekt, och din nu borttagna formulering överensstämmer varken med verkligheten eller med vad von Born skriver i artikeln. Du hade skrivit:

Ättlingar till Beata innehar rekordet av "europeiskt blått blod" eftersom bland Elisabet av Braunschweig-Lüneburgs förfäder förekommer inte mindre än ett tiotal romerska kejsare, och karolingerna och deras anfader, som skådade dagens ljus i slutet av 500-talet.

I von Borns artikel står dock följande:

De kultursläkter i Finland, som på något sätt leder sin extraktion från de svenska stormannaätterna under den senare medeltiden, kan i några fall föra sina genealogier tillbaka till folkungaätten eller till ynglingaätten, om vilka några forskare antagit, att de fått sina namn av att anfäderna hetat Folke och Yngve. De som härstammar från Gustaf Vasa antingen genom hans son Magnus, vars dotter blev ingift i ätten von Yxkull, eller genom Johan III:s dotter Sofia Gyllenhielm, förmäld med Pontus de la Gardie, fader till sägnernas »laiska Jaakko», kan i omfångsrika anträd påvisa härstamning icke blott från de namnkunniga medeltida danska och engelska regenterna utan även från en rad bysantiska kejsare och från några enstaka innehavare av den tysk-romerska kejsarkronan. Rekordet innehas dock av dem som kan leda sin härstamning tillbaka till Erik Brahe, förmäld med Elisabet av Braunschweig-Lüneburg, emedan i detta fall icke mindre än ett tiotal romerska kejsare förekommer i stamträdet, som leder upp till karolingerna och deras anfader, som skådade dagens ljus i slutet av 500-talet. Ett hundratal släkter eller släktgrenar i Finland kan därigenom förete ett stamträd, som omväxlande längs mans- och kvinnolinjerna, i oavbruten följd sträcker sig tretton sekler tillbaka i tiden.

Det är tydligt att von Borns "rekord" handlar om medlemmar av vissa "kultursläkter i Finland" i förhållande till andra dylika, ingenting annat. Att göra detta till något som gäller Elisabets ättlingar i förhållande till andra människor i största allmänhet är att missuppfatta hans avsikt. Du får betänka att praktiskt taget alla europeiska furstliga och många högadliga släkter härstammar många gånger om från personer i Elisabets samtid med en härstamning i detta hänseende jämförbar med hennes (hennes syskon, kusiner, sysslingar o.s.v.). Att rekordet skulle innehas av några familjer i Finland som härstammar från just henne är självklart absurt. Att du dessutom inte förränn nu har presterat någon uppgift om vilken källa du har utgått från gör det dessutom omöjligt för någon annan att verifiera ens vilken begränsad sanning det nu kan tänkas finnas i påståendet. / °C 6 november 2004 kl.11.55 (CET)

---

[redigera] Örnevinge

Överflyttad diskussion 2:

Apropå Erik Brahe, satt jag f.ö. just och funderade på vad som skulle göras med de här Örnevingarna. Varken Nordisk Familjebok eller Hofbergs handlexikon har någon artikel om dem. Det verkar ha varit en högst ordinär lågadelssläkt med några häradshövdingar och vad det nu är. Det enda av intresse är att de härstammar från en oäkta son till en Brahe. Jag tror att vi kan radera dem, och i stället sätta en liten snutt om Örnevingarna antingen i slutet av artikeln om Erik Brahe eller i artikeln om släkten Brahe. //°C 23 augusti 2004 kl.22.34 (CEST)

Sa du tror du kan radera dem? För att du har lust och det helt enkelt passar dig? Jag inser nu att det blir en hel del material som maste aterskapas. Dan Koehl 6 november 2004 kl.11.05 (CET)

De har inte raderats, utan arbetats in i en artikel där de bättre passar in i ett sammanhang; de ursprungliga artiklarna har omdirigerats. Dessutom har jag korrigerat felaktiga uppgifter i artiklarna. / °C 6 november 2004 kl.11.55 (CET)

Avser skapa sidan om Örnevinge igen. Diskutera här om ni anser att just denna släkt skall ses som ett undantag i en encyklopedi, och varför just den släkten är så viktigt att den ej får en egen sida. Samt vissa fotbollslag som inte behöver ha egna sidor, ja, kanske rentutav varför encyklopedin inte görs på en sida, i ett sammanhang, så man slipper fler sidor. Dan Koehl 4 september 2005 kl.15.00 (CEST)

[redigera] Märta Bragde (Brahe) Tidigt 1400-tal

Vet någon något om Märta Bragde (Brahe) som av de omgivande släktregistren att dömma bör ha levt runt år 1400? De uppgifter jag har är följande:

Bragde (Brahe), Märta. Gift med Gylta till Pålstorp, Gunnar.

Dotter: Gunnarsdotter Gylta, Gunnild. Gift med Andersson Krabbe, Bengt.

Dotter: Bengtsdotter – Krabbe, Märta. Gift med Bengtsson, Anders.

Dotter: Andersdotter, Gunhild. Gift med Arvidsson, Torbjörn.

Son: Krabbe af Svaneby, Anders. Tillbytte sig, av kung Gustav 1552, Ek i Tiken sn. Levde 1568. Gift med Knutsdotter Liliehöök, Barbro.

Son: Andersson Krabbe af Svaneby, Bengt. Jägmästare. Erhöll av hertig Carl förläning i Ängby. Död 1635-05-03 i Gällestad. Gift med Eriksdotter Roos af Hjälmsäter, Anna. Död 1620 i Gällestad.

Dotter:Bengtsdotter Krabbe af Svaneby, Barbro Död 1663-05-26 i Dimbo, Oljetorp. gift med Carl Abrahamson – Lilja. Adlad 1634 till Lilienstielke. Levde i Oljetorp och Laggarp. etc………