Bruksmentalitet
Wikipedia
Bruksmentalitet eller bruksanda är en term för de normer och värderingar som traditionellt uppstått, och ännu lever kvar, i många svenska brukssamhällen.
De svenska bruken var strikt hierarkiska samhällen med liten kontakt med omvärlden. De anställda garanterades en viss social trygghet baserad på brukspatronens patriarkaliska omvårdnad. Personalen och deras familjer fick tillgång till bostäder, handelsbod, skola, läkare och sjukvård. Bruksledningen hade alltså inflytande över de anställdas hela livssituation. Detta kunde leda till förväntningar på förmåner och en allmän passivitet från medarbetarnas sida.
Till bruksmentalitet brukar också räknas en stark konformism, stor social kontroll, skarpa gränsdragningar mellan olika grupper, till exempel mellan arbetare och tjänstemän eller mans- och kvinnoroller, lågt intresse för utbildning samt svag entreprenörsanda.
Termen kan användas negativt och sätts då ibland i motsats till Gnosjöanda.
