Chironomus
Wikipedia
 |
Artikelns språkbruk behöver moderniseras. Hjälp gärna till! Se Diskussion:Chironomus för detaljer. Se även fler artiklar med brister |
| ?Chironomus | |
|---|---|
 arten Chironomus plumosus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Tvåvingar Diptera |
| Familj: | Fjädermyggor Chironomidae |
| Släkte: | Chironomus |
|
|
|
| §Chironomus | |
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Chironomus är ett släkte i familjen fjädermyggor.
De förekommer i Sverige med ett hundratal arter och är till utseendet ganska lika stickmyggor och liksom sådana ofta dansande i stora skaror i närheten av vattensamlingar, men olika dem däri, att de inte suga blod.
Larverna lever i vatten, till och med i havsvatten, och har mer än stickmyggornas anpassat sig för ett sådant levnadssätt, i det de ha föga utvecklad eller förkrympt trakésystem och inte heller behöva komma upp till vattenytan för att hämta luft. I bottenslammet förfärdiga de sig rör och gångar, i vilka de vistas. I öppet vatten simmar de med slingrande rörelser.
Till färgen är några röda, och av särskilt intresse är, att denna färg utgörs av hemoglobin, det vill säga samma färgämne, som i ryggradsdjurens blod spelar så stor roll för respirationen. Tack vare denna hemoglobinhalt kan dessa larver upptar och magasinera i vattnet löst syre och vistas till och med på stora djup, ända till 300 meter under vattenytan.
Hos en del arter saknas emellertid hemoglobin, i vilket fall larverna leva i grundare vatten och ha mera utvecklade andrör. Till de med röda larver utrustade arterna hör bland annat arten Chironomus plumosus. Den hör till Sveriges största och vanligaste arter och är omkring 12 millimeter lång. Dess flygtid infaller under våren och sommarens början.
Hos arter i detta släkte har man funnit en könlös fortplantning redan under puppstadiet, i det att vårgenerationens puppor kort före sin kläckning lägga i ett geléaktigt hölje inneslutna ägg, vilka partenogenetiskt utvecklas till nya larver. Höstgenerationens fortplantning hos samma art uppges däremot försiggå på vanligt sätt.
