Collegium medicum
Wikipedia
Collegium medicum, ursprungligen Collegium medicorum, svensk läkarorganisation som stiftades 1663 på initiativ av stockholmsläkarna Grégoire François Du Rietz (drottning Kristinas livläkare), Below, Wattrang och Gripenflycht. Ändamålet var från början att verka för hög standard inom läkarkåren, tillvarata dess intressen och motarbeta kvacksalvare och charlataner och för att nå detta mål tilldelades kollegiet skråmässiga privilegier 16 maj 1663.
Syftet var även att vara en undervisnings- och prövningsanstalt. Genom förnyade stadgar av 1684 och 1688 erhöll samfundet namnet Collegium medicum, ålades undervisningsskyldighet i anatomi, botanik och farmaci samt erhöll rättighet och skyldighet att låta varje "doctor medicus, som ville blifva practicus i Stockholm, provincial- eller stadsläkare" genomgå en examen practicum.
Undervisning i nämnda ämnen, liksom i kemi och obstetrik, bedrevs sedermera vid kollegiets skola, åtminstone tidvis, dels av kollegiets ledamöter, dels av särskilda lärare, då vissa statsanslag började tilldelas till skolan i början av 1680-talet. Den första professuren inrättades 1716 i anatomi, men denna var i huvudsak vakant och undervisningen bedrevs istället av kollegiets assessorer fram till 1756, då lön på fast stat anslogs för lärostolen. Collegium medicum bidrog till den första svenska farmakopén 1686.
Collegium medicum hade dock ej ansvar för hospital, barnhus och länslasarett. Överinseendet över dessa utövades från 1773 av två serafimerriddare och från 1787 av Serafimerordensgillet. År 1797 uppgick dock Kirurgiska societeten i Collegium medicum, som då även fick överinseende över utbildningen av fältskärer.
År 1813 ersattes kollegiet av det statliga ämbetsverket Sundhetskollegium, vilket 1876 även övertog Serafimerordensgillets åligganden. Även i Finland har funnits ett Collegium medicum med liknande syfte, vilket där först 1878 ersattes med finländska Medicinalstyrelsen.
