Craig Rice

Wikipedia

Craig Rice, egentligen Georgiana Ann Randolph Walker Craig (född 5 juni 1908, avliden 28 augusti 1957), var en amerikansk deckarförfattare vars skarpa penna och komiska talang gjorde att hon blev den första deckarförfattare att avbildas på framsidan till Time Magazine.

Innehåll

1 Biografi
2 Rice litterära liv
- 2.1 Rice under andra namn
3 Bibliografi
4 Biografi
5 Källor
6 Externa länkar

[redigera] Biografi

Georgiana Craig föddes 1908 som dotter till amatörkonstnären Bosco Craig och hans fru, amatörskulptrisen Mary. Strax efter födseln flyttade modern efter sin make till Europa och lämnade dottern hos sin makes mor, där också hans halvsyster, Nan, med man, Elton, bodde. Nan och Elton Rice som själva var barnlösa uppfostrade henne tills makarna Craig återvände till USA. Men efter bara tre år återvände föräldrarna till Europa, och makarna Rice adopterade så småningom Georgiana, som fick heta Georgiana Craig Rice, tills hon senare lade bort förnamnet.^[1]

På det privata planet var den vuxna Craig Rice lik sin mor: hon fick två döttrar, Nancy och Iris, som hon lämnade hos sina adoptivföräldrar, medan sonen David skickades från fosterhem till fosterhem, ända tills hennes dåvarande make, Laurence Lipton, en smärre beatförfattare, något år efter Elton Rice död 1941, övertalade henne att samla familjen. Både Rice och Lipton missbrukade dock alkohol^[1], och Rice begick flera självmordsförsök. Hon led av bristande hälsa och förlorade hörseln på ena örat, och fick starkt försämrad syn. Hon dog strax innan sin femtionde födelsedag.

[redigera] Rice litterära liv

Rice gjorde sin litterära debut i slutet på 1930-talet, när deckarens guldålder hade haft sin topp, med Alla goda ting är tre (8 faces at 3, 1939). De första böckerna behandlar ofta överklassen kontra den undre världen. ^[2]. Hennes produktion i övrigt kombinerar den hårdkokta stilen med den hysteriska screwball-komedin. Hennes stil är en direkt arvtagare till stumfilmsstjärnan Buster Keaton och animatören Chuck Jones, men även till deckarförfattare såsom Jacques Futrelle och Ellery Queen, framför allt med tanke på hur hennes intriger lyckas att vara både konstiga och logiska på samma gång.^[2]. Rice var produktiv, och skrev åtminstone en roman per år, med ett uppehåll mellan ungefär 1945 och 1948, och flera kortare uppehåll senare i karriären när hennes hälsa blev sämre.

De flesta av hennes böcker kretsar kring en trio protagonister: Jake Justus, en stilig men inte särskilt smart tidningsagent, Helene Brand, en partyprinsessa som fått ett stort arv (och som senare blir gift med Justus), och John Joseph Malone, en halvalkoholiserad advokat, med drag som senare skulle förknippas med TV-deckaren Columbo. (Vissa menar att det är Malone som är seriens huvudperson och att de andra är hans medhjälpare, men de första romanerna marknadsfördes som A Jake Justus Mystery. Senare fick dock Malone flera solo-noveller, vilket kanske avgör frågan.) Mot alla odds och med mer tur än skicklighet, lyckas denna trio lösa brott som ofta innehåller frimodiga och surrealistiska inslag.^[3]. Tillsammans figurerar trion i åtminstone 11 romaner samt ett antal noveller.

Rice andra stora serie, en trilogi, handlar om resefotograferna Bingo Riggs och Handsome Kusak (på svenska kallad Snyggis), även den surrealistiskt komisk.

Några av Rice mest omtyckta böcker är dock utanför hennes vanliga serier: framför allt brukar Mord, lilla mor (Home Sweet Homicide, 1944) nämnas. Den har även filmats med Randolph Scott och Peggy Ann Garner.

Under början av 1940-talet åkte Rice till Hollywood där hon bland annat arbetade med ett par filmer om Falken Falkens sista bragd (1942, med George Sanders i huvudrollen) och Falken i fara (1943, där Sanders bror, Tom Conway hade tagit över huvudrollen). Filmernas stil låg inte långt ifrån hennes egen, och hon samarbetade dessutom med en av sina framtida arbetspartners, Stuart Palmer.

Rice skrev även grundidén till Gangsterterror slås ned (The Underworld Story, 1950), en thriller med politiska inslag, med andra ord, långt ifrån hennes vanliga komiska deckare.

1955, två år innan sin död, påbörjade Rice med novellen Mrs Schultz is Dead vad som skulle ha blivit en ny serie som utspelar sig bland journalister i en förort. Hon skrev aldrig några fler i serien.^[2]

Hennes sista oavslutade roman handlar om Bingo och Handsome, och avslutades efter hennes död av Ed McBain, Hus så hemskt (The April Robin Murders, 1958)

[redigera] Rice under andra namn

Craig Rice skrev också böcker under andra namn än sitt eget. Hon använde t.ex. pseudonymen Daphne Sanders för romanen To Catch a Thief (1943).

Hennes tredje serie (även den i tre volymer), publicerades under pseudonymen Michael Venning, och handlade om privatdetektiven Melville Fairr, en grå, liten man, som även fick vara huvudperson i några noveller.

Craig Rice spökskrev också för ett antal kändisar, t.ex. dansösen Gypsy Rose Lee och skådespelaren George Sanders (se ovan).

[redigera] Bibliografi

Alla goda ting är tre (8 faces at 3, 1939), även utgiven som Death at three, Murder stops the clock)
Död man hälsar på (The corpse steps out, 1940
Fel mord (The wrong murder, 1940)
Rätt mord (The right murder, 1941)
Rätt i rövarhänder (Trial by fury, 1941)
Döden väntar i kulissen (The G-string murders, 1941, spökskriven under namnet Gypsy Rose Lee, även utgiven som Lady of burlesque, The strip-tease murders)
Mord i miniatyr (The big midget murders, 1942)
Söndagsduvan försvinner (The Sunday pigeon murders, 1942)
Telefair (1942, även utgiven som Yesterday's murder)
The man who slept all day (utgiven under pseudonymen Michael Venning, 1942)
Mother finds a body (1942, spökskriven under namnet Gypsy Rose Lee)
Brottsligt livat (Having wonderful crime, 1943)
Mord och kalkoner (The Thursday turkey murders, 1943)
Murder through the looking glass (utgiven under pseudonymen Michael Venning, 1943)
To catch a thief (utgiven under pseudonymen Daphne Sanders, 1943)
Mord lilla mor! (Home sweet homicide, 1944)
Jethro hammer (utgiven under pseudonymen Michael Venning, 1944)
Crime on my hands (1944, författad tillsammans med Cleve Cartmill)
Lik förbannat (The lucky stiff, 1945)
Fjärde man (The fourth postman, 1948)
Mord med nöje (Innocent bystander, 1949)
Rena barnleken (Knocked for a loop, 1957, även utgiven som The double frame)
Mycket händer och fötter (My kingdom for a hearse, 1957)
Hus så hemskt! (The April Robin murders, 1958, avslutad av Ed McBain efter Rice död)
The name is Malone (novellsamling, 1960)
The people vs Withers and Malone (novellsamling, 1963, författad tillsammans med Stuart Palmer)
But the doctor died (1967)
Murder, mystery and Malone (novellsamling, 2002)