Dalahäst
Wikipedia
En dalahäst är traditionellt en rödmålad, stiliserad trähäst som numer tillverkas framför allt i Nusnäs, Mora, i Dalarna. Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Förutom i rött förekommer den nu också i blått, vitt, svart och naturellt klarlackad. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller mönja som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln.
Den har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak täljd i hemmen. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning.
Gårdfarihandlarna tog med hästarna i sortimentet. Hästarna kom från morabyarna Vattnäs, Risa, Bergkarlås och Nusnäs. Den mest kända täljaren var Tysk Anders Gunnarsson, Gambel Damben kallad, från Nusnäs.
1928 tog bröderna Nils och Jannes Olsson, då 15 respektive 13 år, upp hantverket. Vid världsutställningen i New York 1939 fick den representera Sverige, och har sedan dess varit en ofta använd symbol för landet.
Världens största dalahäst finns utanför Avesta. Den är 13 meter hög och invigdes 1989. I Dala Järna Konstgård fanns tidigare ett dalahästmuseum, som 2005 såldes till Dalarnas museum. Dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper vid Sverigebesök, och bara i Nusnäs säljs dalahästar för 17 miljoner kronor per år.
Tomas Holst tillverkade den minsta dalahästen som var 3,7 mm hög och 3 mm lång.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Dalahäst
