Digital Rights Management
Wikipedia
Digital Rights Management (DRM) är en samlingsbeteckning för ett flertal olika teknologier som har till mål att från utgivarens perspektiv kontrollera spridningen av digitalt material så som film, musik, ringsignaler och liknande. Beteckningen har även fått ersättningsnamnet Digital Restrictions Management, som anspelar på det faktum att teknologin används för att begränsa användarens möjligheter. Termen "Digital Restrictions Management" används bland annat av Free Software Foundation; jfr med begreppet "Treacherous Computing" för säkerhetsplattformen Trusted Computing.
Systemet används bland annat i DVD-spelare, många datorspel och i vissa sorters musikfiler (bland annat WMA och en del AAC-implementationer).
I fall systemet inte har full kontroll över programvara och hårdvara måste DRM använda sig av kryptering som därmed måste låsas upp under uppspelning, något som tar extra kraft från spelaren. Detta är vanligtvis inget problem på nätdrivna apparater, men har visat sig minska batteritiden med upp till 25% för batteridrivna musikspelare[1]. På system där användaren inte kommer åt filsytem och programvara kan det fortfarande förekomma en enklare varianter av DRM där restriktionshanteringen och uppspelningsfuktionerna är integrerade men innehållet förblir okrypterat.
Under senare år har en rad sajter och kampanjer startats för att upplysa användare om vad DRM innebär för dem. En demonstration hölls i Göteborg 3 oktober, vilket rapporterades i metro.se och GP för att skapa uppmärksamhet åt kampanjen DRM.info.
[redigera] Kritik
Apple ifrågasätter i ett öppet brev till de fyra största musikbolagen nyttan av kopieringsskydd på musik som laddas ner via internetbutiker. [2] [3] EMI är det första av de stora musikbolagen som valt att fortsättningsvis skippa användandet av DRM.
