Eidsvollförfattningen
Wikipedia
Eidsvollförfattningen är Norges grundlag. Den antogs först den 16 maj 1814 av den norska konstituerande församlingen i Eidsvoll. Den skrevs under och daterades den 17 maj, vilket sedan blev Norges nationaldag.
Innehåll |
[redigera] Historia
Eidsvollförfattningen hämtade inspiration från USA:s självständighetsförklaring 1776 och franska revolutionen 1789 och de grundlagar som utformades efter dessa händelser. Den anses vara en av de mest radikala grundlagarna från den tiden. Efter ett krig med Sverige tvingades Norge vid konventet i Moss in i personalunion med Sverige, så att den svensk–norska unionen bildades. I samband med detta modifierades eidsvollförfattningen 4 november 1814. Dessa förändringar återtogs vid unionsupplösningen 1905. År 1903 omarbetades författningen rent språkligt, utan innehållsförändringar. Sedan 1814 har flera andra förändringar införts, den senaste den 30 september 2004. Vid införandet av ändringar har man formulerat sig på en gammaldags danska för att behålla helhetsprägseln. Norge har alltså en grundlag som inte är skriven på landets eget språk.
[redigera] Förändringar efter den första tiden
När den norska demokratin utvecklades kom delar av författningen att bli alltmer föråldrad. Som exempel anger författningen att den verkställande makten tillkommer kungen, medan den i verkligheten kom att ligga alltmer hos regeringen. Så hade kungen ursprungligen rätt att utse regeringsmedlemmarna, som också var ansvariga endast inför honom. Efter införandet av parlamentarism på 1880-talet valdes regeringen i praktiken genom allmänna val, genom att kungen utsåg endast medlemmar av det parti eller den koalition som hade majoritet i Stortinget. Regeringen gjordes också ansvarig inför Stortinget i den meningen att den måste avgå om den förlorade i en misstroendeomröstning. Universell manlig rösträtt infördes 1898 och allmän rösträtt infördes 1913. Utöver dessa ändringar som verkligen förändrat politikens förutsättningar har man också gjort många andra ändringar i själva texten. 1851 strök man till exempel ett förbud för judar att komma in i landet. 1897 tog man också bort ett förbud mot klosterordnar.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Aktuell version (ändrad senast den 30 september 2004): Kongeriget Norges Grundlov från Lovdata.
- Den ursprungliga versionen (den 17 maj 1814): Grunnloven 1814 från Stortinget.
- Den version som gällde för den svensk–norska unionen (4 november 1814): Kongeriget Norges Grundlov från det norska statsbiblioteket.
