Diskussion:Empati
Wikipedia
Jag har rensat bort följande stycken, eftersom de efter vad jag förstår är rent felaktiga:
- Empati kan vara smärtsamt. En människa kan uppleva så stark inlevelse i en annan människas eller ett annat djurs situation, att denne själv upplever psykiska men.
- Empati är som begrepp besläktat med kärlek, på så vis att empati är en form därav. Det är också besläktat med begreppet altruism. När empati ligger till grund för en människas handling säger man att den personen (och handlingen) är altruistisk, (ungefär: motiverad av kärlek). Och när altruism står för en psykologisk eller filosofisk teori syftar det på uppfattningen att människor faktiskt kan handla drivna av empati. Eller med enklare språk: att vi kan handla av osjälviska motiv.
Dessutom tog jag bort följande stycke som är alltför spekulativt:
- Empati kan vara mer eller mindre vanlig i olika historiska epoker och i olika samhällen. Man kan lätt föreställa sig att exempelvis i tider av inbördeskrig kommer empatin hos många människor att nötas ner och hållas tillbaka på grund av händelsernas gång. Å andra sidan har historien exempel på begränsade avsnitt, i tid och rum, med relativt lugna förhållanden, då empatin - möjligen - kunde göra sig gällande i högre grad. Kanske finns här ett oprövat forskningsfält.
Och slutligen dessa så kallade bibelord om empati, som i själva verket verkar vara bibelord om sympati:
- Hebreerbrevet 13:3 Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp.
- 2:a Mosebok 22:21 En invandrare får du inte kränka eller förtrycka: ni var ju själva invandrare i Egypten.
Ifall någon tycker att något av ovanstående stycken borde återinsättas i artikeln är jag givetvis öppen för diskussion. /Salsero 29 november 2004 kl.16.15 (CET)
Påståendet att man i empatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar hos andra är att pressa ordets betydelse till en extrempunkt. Det är mer normalt språkbruk att förknippa empati med en sådan medkänsla, där man t ex önskar mildra den andres lidande. Jag menar därför att en del av dina strykningar står på bräcklig grund. Detta med historiska epoker medges, å andra sidan, vara spekulativt. Men vore det inte roligt om en encyklopedi också kunde föra fram hypoteser på viktiga områden? --Hasse.S 29 november 2004 kl.16.57 (CET)
- Du har rätt i att många använder ordet empati synonymt med medkänsla och identifikation. Men empati är ju i grunden ett psykologiskt begrepp, och om man ska ta upp det i en encyklopedi är det väl lämpligt att fokusera mer på hur fackmännen använder begreppet än på överförda betydelser och mer vardagliga användningar. Att begreppet empati är komplicerat och att många använder det felaktigt gör ju inte saken lättare. Man vänder sig ju till en encyklopedi när man vill få klart för sig hur det "egentligen" ligger till, så såvida det inte inom fackpsykologin finns andra åsikter än de teorier jag satt mig in i tycker jag inte att det finns anledning att förvirra läsaren.
- Jag kanske ska förtydliga mig angående de två stycken jag betecknat som felaktiga. Det första förväxlar enligt mig empati med sjukligt överdriven sympati. I det andra påstås det att empati är en kärleksform - men man kan mycket väl handla empatiskt gentemot någon man tycker illa om, och man kan mycket väl ha själviska mål även om man är en empatisk person, så stycket är felaktigt. Eller finns det kanske inom kristendomen en annan definition av empati, mer förknippad med kärleksbudskapet?
- När det gäller att framföra icke fastställda hypoteser så finns det en punkt om detta på sidan Wikipedia:Vad Wikipedia inte är (se forskarforum).
- /Salsero 29 november 2004 kl.17.22 (CET)
OK, det fackpsykologiska språket har ett företräde. Empati handlar främst om att uppfatta vad som rör sig hos andra. Och Nationalencyklopedin faller bra inom den ramen när de skriver: "Empati ... innebär att kunna leva sig in i en annan människas känsloläge och behov." Och då syns det mig att särskilt bibelcitaten hör hemma här, för att de vädjar till läsarnas empatiska förmåga som en grund till att de skulle bry sig om de nödställda. M.v.h --Hasse.S 29 november 2004 kl.17.53 (CET)
- Tycker du att bibelcitaten illustrerar empati snarare än sympati? Varför då i så fall? Om inte - är det då inte lämpligare att lägga in citaten i en artikel om sympati? /Salsero 29 november 2004 kl.18.24 (CET)
Artikeln tycks vara motsägelsefull på en punkt.
Först står det att läsa att
"man i empatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar att någon annan upplever"
Medan man senare hävdar att Henry Montgomery och Jakob Håkansson företräder uppfattningen att
"empaten (personen som känner empati) upplever en känsla som överensstämmer med den andre"
är en komponent i empatin.
--EK 9 december 2005 kl.02.09 (CET)
[redigera] Allmän förvirring
Från artikeln som den ser ut idag (060323):
En viktig skillnad är att man i sympatin förhåller sig neutral till de känslor man uppfattar att någon annan upplever, medan den som känner empati själv helt eller delvis delar den andras känslor. Den som hyser sympati för någon delar ofta dennes ståndpunkt i exempelvis en konflikt, medan en empatisk person är medveten om bägge sidors känslomässiga situation.
(min fetstil)
Två meningar, bredvid varandra. Två olika betydelser av sympati/empati. Uppenbarligen är någonting fel?
Enligt den här, modernare ordlistan finns det i princip ingen distinktion mellan sympati och empati:
Websters (1913 års upplaga) tar dock inte upp medkännande i definitionen av empati:
Scrollar man ned på den sidan hittar man även någon slags modern definition för "Social sciences", som är utförligare men har samma kontenta: empati har inget med medkänsla att göra. Källan till denna definition anges dock bara lite oklart som "European Union". Men man borde i alla fall kunna göra en rimlig gissning om att det är den första ifrågasatta meningen som är den som är felaktig.
/Oskarf 23 mars 2006 kl.17.28 (CET)
- Jag korrigerade frasen där termerna hade förväxlats. I empatin kan man förhålla sig neutral, inte i sympatin. När det gäller utlänska definitioner så har jag fått förklarat för mig att den svenska synen på empati skiljer sig något från den man har i många andra länder: framför allt då i betoningen av empatin som ett neutralt förhållningssätt. Jag gissar att Ulla Holm har varit en av forskarna som drivit den tesen. Det vore säkert önskvärt att i artikeln poängtera att den svenska forskningen har ett särskilt fokus jämfört med vissa andra, men jag hoppas att den som ger sig in på det konststycket verkligen sätter sig in i området först, så att vi inte skriver en massa oegentligheter - jag kan ju till exempel ha förstått helt fel i hela denna fråga (även om jag själv givetvis inte tror det)./Salsero 24 mars 2006 kl.10.40 (CET)
Vid närmare eftertanke: tittar man på definitionerna i artikeln ser man att utvecklingen verkar ha förändrat begreppet... frågan är om artikeln ens borde pretendera på att ge ett absolut besked om betydelsen som man försöker med i exempelvis första stycket? Kanske borde man skriva något mer i stil med:
- Empati, nära besläktat med begreppen medkänsla eller inlevelse, betecknar framförallt förmågan att ha medvetande om andra personers känslor, men används i vissa sammanhang även för att beteckna den egna upplevelsen av en annans känslor som sina egna, eller handlande påverkat av dessa.
/Oskarf 23 mars 2006 kl.17.39 (CET)
-
- Vår uppgift som encyklopedi tycker jag är att reda ut hur det egentligen ligger till och att uttrycka det på ett kortfattat och lättfattligt sätt. Jag tycker det är bättre att ha en kort och klar definition, än att vara medvetet vag. Om definitionerna ändras med tiden så anger man lämpligen i första stycket den betydelse som är accepterad av dagens svenska forskare, och reder sedan ut historiken i artikeln. Om man inte tycker att den empatiska handlingen nödvändigtvis ingår i begreppet empati, så kan man ju ta bort det i inledningen och sedan i stället ta med det i ett avsnitt om empati som process./Salsero 24 mars 2006 kl.10.40 (CET)
