Erik Adolf von Willebrand
Wikipedia
Erik Adolf von Willebrand, född 1 februari 1870, död 12 december 1949, finsk läkare.
Han studerade i Vasa och Helsingfors och 1899 doktorerade han med avhandlingen Zur Kenntnis der Blutveränderungen nach Aderlassen som behandlade förändringar i blodet vid sora blodförluster.
Under åren 1897 till 1900 jobbade han som assisterande läkare vid diakonianstaltens sjukhus i Helsingfors. 1901-1903 föreläste han i anatomi. 1903 blevhan också docent i fysisk terapi vid Helsingfors universitet, fem år senare blav han även docent i invärtesmedicin. Mellan åren 1922 till 1931 var han chefsläkare vid diakonianstaltens sjukhus i Helsingfors.
Han har givit namn åt Willebrands sjukdom.
