Europeiska betalningsunionen
Wikipedia
Europeiska betalningsunionen (EPU efter engelska European Payments Union) var en organisation som existerade mellan juli 1950 och december 1958.
Efter andra världskriget drabbades Europa av en ekonomisk depression. Av alla ickeneutrala länder, var det endast Storbritanniens BNP som inte minskat på grund av kriget. Tyskland var nere vid 1908 års nivå, och Frankrike vid 1891 års nivå. Handel baserades på den amerikanska dollarn, som var den enda acceptabla reservvalutan, denna valuta saknade Europa. Därför ökade pengatransfereringar handelns alternativkostnad. Viss handel reducerades till byteshandel. Den här situationen ledde till att OEEC skapade Europeiska betalningsunionen, alla medlemmar skrev på avtalet 1 juli 1950. EPU stod för handel, men transfererade inte pengar förrän slutet av månaden. Detta ändrade mönstret med tvingad bilateral handel (handel med vissa länder på grund av skuld) till multilateral handel. EPU tvingade också fram regler för frihandel mellan medlemsländerna. EPU var en generell succé, och mer än dubblerade handelsnivåerna under sin livstid. Vid uppbrytningen 1958 var det återigen möjligt att konvertera de europeiska valutorna med den amerikanska dollarn i de europeiska länderna, utan statliga tillstånd.
