Exilregering
Wikipedia
Exilregering är en benämning på en regering i exil, som i strid med folkrätten eller i klar strid med den allmänna opinionen i det internationella samfundet tvingats lämna sin reguljära huvudstad och etablera sig på annat ställe i landet, eller vanligare: utomlands. Ett exempel på en exilregering är då Norge var ockuperat av Tyskland åren 1940-1945. Norge styrdes då av Vidkun Quisling, medan Norges kungahus och kungliga regering levde i exil i Storbritannien och förberedde sig att återta makten då man hoppades att de tyska styrkorna skulle köras ut ur Norge av de allierade.