Falun

Wikipedia

Falun Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	36 447
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	2617 hektar
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Falu kommun
Församling	Falu Kristine församling, Stora Kopparbergs församling, Hosjö församling
Läge	60° 36´ N, 15° 37´ Ö

Falu koppargruva och Stora Stöten

Faluns läge i Sverige

Falun, IPA /'fɑːlʉn/, är en tätort (stad) i Dalarna samt centralort i Falu kommun och residensstad i Dalarnas län.

Faluån rinner rätt igenom Falun och delar den i två delar. På den ena sidan ligger Falu koppargruva och den sidan av staden kallas därför i folkmun för den gruvliga sidan.

På den andra sidan ån ligger det ett antal stora och vackra gamla villor och bostadsområden som således kallas den ljuvliga sidan.

[redigera] Historik

Staden Falun har växt upp kring Falu koppargruva och stadens ekonomi var länge helt beroende av kopparutvinningen. Det finns belägg för att verksamhet vid Falu gruva var igång på 1000-talet, men mycket talar för att kopparmalm utvanns i området redan på 700-talet.

Under 1500- och 1600-talet var kopparutvinningen i Falun en viktig faktor till att Sverige kunde utvecklas till en europeisk stormakt. 1641 fick Falun stadsprivilegier och staden var redan då en av Sveriges största. Att Falun blev stad såpass sent berodde i hög grad på motstånd från bergsmännen. I mitten av 1600-talet var Falun Sveriges näst största stad.

I slutet av 1600-talet började nedgången för gruvan och det stora raset vid midsommartid 1687 då Stora Stöten bildades, kan ses som gruvans blomstringstids slut. Driften fortsatte dock ytterligare drygt 300 år. 1992 upphörde gruvdriften.

År 1908 flyttade Dalregementet in i de nybyggda kasernerna i Falun. Under 1995-1996 svarade regementet för att sätta upp de femte svenska FN-bataljonen i Bosnien, BA 05, vilken blev den första svenska truppstyrkan under NATO-befäl. Dalregementet avvecklades 2000.

Gruvlandskapet och Falugruva togs upp på UNESCOs världsarvslista vid UNESCOs världsarvskommittés session i Helsingfors den 13 december 2001.

Falun omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

[redigera] Stadsdelar i Falun

[redigera] Samuelsdal

Samuelsdal är en stadsdel strax utanför stadskärnan och ligger en kilometer från Falu koppargruva.

Samuelsdal fick enligt sägnen sitt namn av en nybyggare vid namn Samuel som bestämde sig för att bosätta sig i vad som då var en tom dal. Samuelsdal är känt som väldigt sportinriktat då inte mindre än 8 fotbollsplaner, en golfbana (Samuelsdals GK) en frisbeegolfbana och en inomhushall finns tillgängliga här.

Samuelsdal är mest känt för sitt handbollslag, Samuelsdals IF, som har fostrat många talanger. Nuvarande klubbar för dessa inkluderar bl.a. Redbergslids IK. Även deras olika ungdomslag idag är väldigt lyckosamma, främst på herrsidan.

[redigera] Östanfors

Östanforsån, som rinner genom Falun, bildar med en bro och en fördämning ett promenadstråk lagom långt för en halvtimmes promenad.

Stora Kopparbergs Kyrka, 2006

Kristine kyrka

Kristinegymnasiet i Falun, 2006

Östanfors är en stadsdel i den gamla trästaden Falun och omtalas första gången år 1484 och var inte enbart gruvarbetarstadsdel här bodde även en del småhantverkare. På 1700-talet bosatte sig en rad bergsmän också i stadsdelen. Byggnaderna här är från 1600-talet och framåt.

Till skillnad från de andra gruvarbetarstadsdelarna så ligger Östanfors på stadens så kallade ljuvliga sida. Stadsdelen kallades förr i tiden även för Bjurs farstu eftersom när folk från Bjursås skulle in på marknad i Falun var Östanfors det första stället de kom till. Här fanns också stallar där de kunde ställa in sina hästar.

[redigera] Gamla Herrgården

Gamla Herrgården är en stadsdel i den gamla trästaden Falun. Här och var kan man fortfarande ana den gamla trästadens charm men stadsdelen blev hårt åtgången under de omfattande rivningarna på 1960-talet.

Platsen där Gamla Herrgården idag ligger omnämns redan på 1300-talet och är en av de tidigast bebyggda i Falun. Stadsdelen har till viss del kvar sin medeltida karaktär och Hanrövägen är sannolikt Faluns äldsta genomfartsled. Kronan drev här sitt eget hyttbruk på 1500-talet, Borns hyttegård. Idag finns byggnader från 1500-talet och framåt i området.

Gamla Herrgården ligger på den så kallade gruvliga sidan av staden.

[redigera] Elsborg

Elsborg är en stadsdel i den gamla trästaden Falun. Den har bevarat den gamla trädstadens låga, Faluröda hus med trånga och slingrande gränder.

Elsborg bebyggdes efter 1646 och är idag en av Faluns bäst bevarade stadsdelar med bebyggelse från 1600-tal till 1900-tal. Området anlades till en början för att lösa bostadsbristen bland de många gruvarbetarna. Ett stort antal gruvstugor finns bevarade än idag.

Här växte bland annat den kände revy- och kabaré-kungen Ernst Rolf upp. Idag finns Ernst Rolfgården kvar som ett slags museum över honom.

Elsborg ligger på den gruvliga sidan av staden.

[redigera] Villastaden

Villastaden ligger tämligen centralt, men som namnet antyder präglas den av villabebyggelse.

Vid Villavägen låg under 1800-talet utvärdshuset Villan, varifrån faluborna enligt gängse tal "gick i fyllan och villan". Det upphörde 1883 och blev senare under någon tid godtemplarnas högborg. 1891 såldes byggnaden och revs året därpå varefter ett nytt bostadshus uppfördes på samma grund.

Under 1900-talets 15 första år uppfördes i kvarteret Villan en rad tidstypiska och ståtliga villor, flera av dem ritade av stadsarkitekten Klas Boman.

Nuvarande begyggelse är i stort sett den ursprungliga. Det är stora hus på stora lummiga tomter omgivna av häck eller staket.

[redigera] Kvarnberget

Kvarnberget är en stadsdel i Falun. Här finns några (lägre) backhoppningsbackar.

[redigera] Järnet

Järnet är en stadsdel nära Elsborg. Innan hyreshusen upprättades på Järnet så var det ett industriområde med en järnfabrik och även en cykelfabrik vid namn Svalan.

Järnet har lockat till sig många ungdomar på senaste tiden till dess lägenheter.

[redigera] Daglöstäkten

Daglöstäkten ligger bredvid Järnet avskilt med Timmervägen. Det är mest villor och några flerfamiljshus. Det är ungefär 1 km till Centrum. Inom området finns 2 parker; Långa- och lilla parken. Sen finns det även en övergiven park i korsningen mellan Kisvägen, Rödfärgsvägen och järnvägen, den används idag mest som kompost av boende i området. Det finns även en skridskobana på vintrarna mellan Rödfärgsvägen och Kisvägen som är mycket populär bland barn och ungdomar från såväl Daglöstäkten som från närliggande bostadsområden.

Namnet "Daglöstäkten" härstammar från tiden då gruvdriften var stor, för att underlätta för de kvinnorna som misste sina män i gruvan gav staten/kommunen tillstånd att öppna och driva krog, vilket många på Daglöstäkten gjorde, därav namnet då många Daglösa dvs. arbetslösa besökte området frekvent.