Fotoblixt

Wikipedia

Fotoblixt med riktbar huvudblixt, upplättningsblixt och möjlig sladdanslutning

Fotoblixt är en konstgjord ljuskälla för fotografering, finns i ett antal utföranden och används i olika former av blixttekniker.

[redigera] Kamerablixt

Kamerablixt kallas alla typer av blixtar som antingen är inbyggda i kameran eller sätts fast på kameran. Den inbyggda varianten styrs vanligtvis av själva kameran med hjälp av en ljuskänslig sensor som dels känner av om det behövs blixt och dels mäter och stänger av blixten då rätt mängd ljus har nått motivet. Nackdelen med de små inbyggda blixtarna är att de inte har speciellt lång räckvidd då de har ganska lågt ledtal, och dessutom är det nästan helt omöjligt att utföra någon form av blixtteknik med dem. På sin höjd brukar de ha en inställning för att motverka rödaögon-effekten.

Den typen av blixtar som, på ett eller annat sätt, monteras på kameran är oftast mer flexibla. Ledtalet väljer man själv då man införskaffar blixten. Väljer man dessutom vissa modeller så ökar valet av blixtteknik markant. Det som också bör tilläggas är att dessa lösa blixtar oftast har inbyggd ljusmätare som ser till att rätt mängd blixtljus når fram till motivet. Dessutom så använder man inte kamerans batteri när man använder blixten.

[redigera] Studioblixt

En annan form av fotoblixtar är studioblixtar och som oftast används, som namnet anger, i en fotostudio eller fotoateljé. Dessa finns i ett stort antal utföranden avsedda för olika ändamål. I en fotostudio utförs all typ av fotografering, från produkter som skall marknadföras till fotomodeller och behovet av ljussättning varierar därefter. Vissa studioblixtar är utformade som stora böjda bord och slår blixten genom en vit plexiglasskiva, andra använder fiberoptik för att ljussätta små punkter i motivet. Det som alla har gemensamt är dess styrka som, även dessa, anges i ett ledtal. Den stora skillnaden med studioblixtar är att de har så kallat inställningsljus, vilket innebär att de har vanliga lampor inbyggda så att man kan se, redan innan exponeringen, hur skuggor och dylikt kommer att bli i den färdiga bilden.

[redigera] Ledtal

En angivelse som talar om blixtens styrka kallas ledtal (eng. Guidenumber) och ju större tal desto starkare blixt. Ledtalet anges med filmkänsligheten ISO 100 och en utlysningsvinkel som motsvarar ett normalobjektiv, som utgångspunkt. Om inte blixten har någon automatisk reglering eller om man vill veta hur långt blixten räcker så använder man ledtalet för att räkna fram det på följande sätt: Ledtal / Motivavstånd = Bländartal

Exempel: en blixt med ledtalet 28 och motivet på 3,5 meters avstånd så ska bländare 8 ställas in (28/3,5 = 8). Eller om du har en blixt med ledtal 32 och har ställt in bländare 4 så räcker blixten 8 meter (32/4 = 8).

Detta gäller även för studioblixtar, men vanligtvis använder man då en blixtmätare och mäter blixtljuset vid motivet.

Det som man bör hålla sig till är den maximala blixtsynkroniseringstid som rekommenderas för just den kameramodell man har, vilket innebär att man aldrig skall välja en snabbare tid än den som anges. Om detta ej följs är sannolikheten stor att en liten del av bilden blir mindre exponerad än resten. Detta beror på att ridåslutarens andra ridå börjar att stänga innan den första har öppnat helt och avfyrar blixten. Detta gäller naturligtvis endast kameramodeller som har ridåslutare.

[redigera] Behov

Det finns ett antal tillfällen som behovet av en fotoblixt finns, men den vanligaste är att det befintliga ljuset inte räcker till för en korrekt och skarp exponering. Tyvärr så försvinner oftast stämningen i bilden samtidigt, men det går att göra något åt.

Se även blixtteknik