Frankrikes administrativa uppdelning

Wikipedia

Frankrikes administrativa uppdelning. Frankrike, som av tradition har varit starkt centraliserat, har sedan 1980-talet genomgått en rad reformer som gjort att det lokala självstyret har stärkts på centralmaktens bekostnad.

Frankrike är 2003 uppdelat i:

1. 26 régions, 22 inhemska och fyra utomeuropeiska
2. dessa régions är i sin tur uppdelade i 100 départements, inklusive fyra utomeuropeiska
3. dessa départements är uppdelade i 342 arrondissements
4. dessa arrondissements är uppdelade i 4 040 cantons, inklusive 156 utomeuropeiska
5. dessa cantons är slutligen uppdelade i 36 679 communes

Arrondissement har en något avvikande status i städerna Paris, Lyon och Marseille. I övriga delarna av landet är ett arrondissement en administrativ del av ett departement, men i dessa städer är de istället underställda kommunen.

Förutom detta använder fransmännen själva fortfarande ofta de historiska namnen på olika delar av landet. Se vidare Frankrikes provinser.

[redigera] Frankrikes regioner och department

Alsace 67 Bas-Rhin 68 Haut-Rhin Aquitaine 24 Dordogne 33 Gironde 40 Landes 47 Lot-et-Garonne 64 Pyrénées-Atlantiques Auvergne 03 Allier 15 Cantal 43 Haute-Loire 63 Puy-de-Dôme Basse-Normandie 14 Calvados 50 Manche 61 Orne Bourgogne (Burgundy) 21 Côte-d'Or 58 Nièvre 71 Saône-et-Loire 89 Yonne Bretagne 22 Côtes-d'Armor 29 Finistère 35 Ille-et-Vilaine 56 Morbihan Centre 18 Cher 28 Eure-et-Loir 36 Indre 37 Indre-et-Loire 41 Loir-et-Cher 45 Loiret Champagne-Ardenne 08 Ardennes 10 Aube 51 Marne 52 Haute-Marne Korsika 2A Corse-du-Sud 2B Haute-Corse Franche-Comté 25 Doubs 39 Jura 70 Haute-Saône 90 Territoire-de-Belfort Haute-Normandie 27 Eure 76 Seine-Maritime Ile-de-France 75 Paris 77 Seine-et-Marne 78 Yvelines 91 Essonne 92 Hauts-de-Seine 93 Seine-Saint-Denis 94 Val-de-Marne 95 Val-d'Oise Languedoc-Roussillon 11 Aude 30 Gard 34 Hérault 48 Lozère 66 Pyrénées-Orientales Limousin 19 Corrèze 23 Creuse 87 Haute-Vienne Lorraine 54 Meurthe-et-Moselle 55 Meuse 57 Moselle 88 Vosges

Midi-Pyrénées 09 Ariège 12 Aveyron 31 Haute-Garonne 32 Gers 46 Lot 65 Hautes-Pyrénées 81 Tarn 82 Tarn-et-Garonne Nord-Pas-de-Calais 59 Nord 62 Pas-de-Calais Pays-de-la-Loire 44 Loire-Atlantique 49 Maine-et-Loire 53 Mayenne 72 Sarthe 85 Vendée Picardie 02 Aisne 60 Oise 80 Somme Poitou-Charentes 16 Charente 17 Charente-Maritime 79 Deux-Sèvres 86 Vienne Provence-Alpes-Côte d'Azur 04 Alpes-de-Haute-Provence 05 Hautes-Alpes 06 Alpes-Maritimes 13 Bouches-du-Rhône 83 Var 84 Vaucluse Rhône-Alpes 01 Ain 07 Ardèche 26 Drôme 38 Isère 42 Loire 69 Rhône 73 Savoie 74 Haute-Savoie Utomeuropeiska departement (Départements d'outre mer) som har den administrativa statusen som både regioner och departement: 971 Guadeloupe 972 Martinique 973 Franska Guyana 974 Réunion Territoriella kommuner/samhällen (?) (Collectivités territoriales) 975 Saint-Pierre och Miquelon 976 Mayotte Utomeuropeiska territorier och länder (Pays et Territoires d'outre-mer (PTOM): 986 Wallis och Futunaöarna 987 Franska Polynesien 988 Nya Kaledonien (pays d'outre mer från 1998) Franska sydterritorierna (inklusive Frankrikes landanspråk i Antarktis)

• Dessa departement är ytterligare uppdelade i 342 arrondissements.
• De utomeuropeiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier
• De utomeuropeiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. I dessa territorier används fortfarande franska franc som valuta.
• De utomeuropeiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de utomeuropeiska departementen och de utomeuropeiska territorierna.
• Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen de sk Iles Eparses med: Bassas da India, Europa (ö), Glorieuses, Juan de Nova och Tromelin samt i Stilla havet: Clippertonön.

[redigera] Frankrikes utomeuropeiska områden

1. Frankrike har två "utomeuropeiska territorier", (territoires d'outre-mer, TOM), Wallis- och Futunaöarna samt Frankrikes territoriella anspråk i Antarktis. Dessa utgör en del av Frankrike men inte EU.
2. Dessutom har Franska polynesien fått status som "utomeuropeiskt land" (pays d'outre-mer).
3. Tre andra franska områden har statusen "territoriella samhällen" (Collectivités territoriales).
4. I Indiska oceanen och Stilla havet finns dessutom en rad småöar under Frankrikes kontroll.