Friskola
Wikipedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Friskola, egentligen fristående skola, är en skola med annan huvudman (ägare) än de skolor som anordnas av stat, landsting eller kommun.
Innehåll |
[redigera] Friskolor i Sverige
Efter den allmänna skolpliktens införande 1841 har det funnits mycket få friskolor i Sverige, även jämfört med länder som Danmark eller Storbritannien. Mest kända har internatskolorna varit, bland annat Lundsbergs skola, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Solbacka läroverk.
Genombrottet för friskolor i Sverige kom med systemet med kommunala bidrag till fristående skolor, som infördes av den borgerliga regeringen år 1992. Eftersom reformen snabbt vann bred popularitet avstod den efterföljande socialdemokratiska regeringen från att upphäva reformen, utan nöjde sig med att förbjuda några som helst avgifter utöver de kommunala bidragen.
[redigera] Bestämmelser
Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor, vilka oftast är integrerade vid en fristående grundskola samt fristående gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola.
De fristående skolorna är öppna för alla, men olika transparenta intagningsregler får användas när det är fler sökande än platser.
Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, eller Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, samt de nationella kursplanerna. I vissa fall har skolorna egna ämnen/kurser med egna kursplaner vilka utgör skolans profil. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen. Waldorfskolor följer också en egen läroplan och kursplaner.
Fristående skolor kan vara riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag (skolpeng) från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut.
De flesta fristående skolor har allmän inriktning, men det finns också skolor med andra inriktningar till exempel speciell pedagogik. Enligt skollagen kan fristående skolor, till skillnad från offentliga, ha konfessionell inriktning, dvs. en religiös inriktning. De språkligt/etniska skolorna är en heterogen grupp, där det finns rena språkskolor men även mer kulturorienterade skolor. Skolor med speciell ämnesprofil lyfter fram ett speciellt ämne eller ämnesblock. Internationella skolor är i första hand avsedda för elever vars utbildning i Sverige skall syfta till att underlätta deras skolgång utomlands.
[redigera] Omfattning
Läsåret 1991/92 fanns cirka 90 fristående grundskolor, och efter ett decennium av stark tillväxt fanns det under läsåret 2002/2003 cirka 450 fristående grundskolor och över 200 fristående gymnasieskolor.
Läsåret 2006/2007 gick över 7 % av landets alla skolpliktiga elever i en fristående grundskola. Cirka 13 % av landets gymnasieelever gick i en fristående gymnasieskola.
