Gärdesgård

Wikipedia

Gärdesgård, även gärdsgård eller gärsgård, (från fsv gærþe 'inhägnat område'), är en typ av traditionell hägnad som kan variera kraftigt i utseende och konstruktion mellan olika delar av landet. Gemensamt är dock att den ursprungligen var helt gjord av naturmaterial, företrädesvis en och undertryck gran.

De äldsta gärdesgårdarna var s k flätgärdesgårdar som började tas i bruk under järnåldern och sedan fanns kvar under hela medeltiden i städerna, medan man på landsbygden under perioden 1000-1300 successivt övergick till den även för nutida människor utseendemässigt bekanta hankgärdesgården. Flätgärdesgårdarna hade enkla stolpar, med ca 0,5 meters avstånd.

Hankärdesgårdarna, som började förekomma ca år 1000 e.Kr, bestod av parvis uppsatta störar som hölls ihop av vidjeband som kallades hank. Avståndet mellan störparen var under medeltiden 0,3-0,4 m men ökade senare till 1-1,5 m vilket var ungefärligt standardmått under 1700-talet. Mellan störparen sattes snedställda gärdslen vars övre ändar vilade på hanken. I senare tid började man binda fast gärdslen i störparen med vidjor (huvudsakligen grangrenar) som bands med olika täthet och i olika varianter runt störparet. På så sätt skapades ett stabilt och, vid bra materialval, hållbart staket som stod sig i kanske ända upp till 40 år.

De äldsta kända arkeologiska fynden av hankgärdesgårdar i Sverige har gjorts i Leksand, där man hittat rester av sådana från 1000-talet.

[redigera] Källa

• Janken Myrdal, Det svenska jordbrukets historia, band 2. Jordbruket under feodalismen (1999).

[redigera] Extern länk

Bilder på hur man hägnar en gärsgård [1]