Diskussion:Genetisk argumentation
Wikipedia
I själva verket är den största delen av den kunskap vi har baserad på tilltro till auktoriteter; hela skolväsendet går ut på detta. Jag finner det märkligt att det kan klassas som argumentationsfel. // habj 28 december 2006 kl. 06.53 (CET)
- Jag har gjort halvhjärtade försök att försöka finna skriftliga belägg för alla dessa "X-argumentation" o dyl som tas upp som argumentationsfel (inga sådana här artiklar har källor eller andra slags hänvisningar). I mina filosofiska lexikon har jag inte funnit något, och inte genom en snabb bläddring i Aristoteles Retoriken. Den engelska artikeln ger vid handen att termen kommer från Cohen och E. Nagel - båda ledande positivister. Man bör därför ställa sig frågande till om det ännu anses vara en giltig term. Finns denna i någon nyare litteratur?//IP 28 december 2006 kl. 09.16 (CET)
- I Lübckes Filosofilexikon står "genetiskt felslut" (vilket ju stämmer bättre med det engelska artikelnamnet), att det är en gemensam benämning på försök att avgöra ett påståendes sanningshalt genom att anföra dess tillblivelse, vilket enligt Lübcke är "i de flesta sammanhang irrelevant för påståendets sanning eller falskhet". Man kan alltså inte kategoriskt avfärda sådan härföring, och om det är detta som avses, bör artikeln kanske byta namn. (Genetisk definition är förstås logiskt korrekt, och när argumentation handlar om att fastställa definitioner och begreppsbildning, är det fullt legitimt med genetisk anföring.)//--IP 28 december 2006 kl. 09.30 (CET)
