Gram Parsons
Wikipedia
Gram Parsons, född 5 november 1946 i Winter Haven, Florida, USA, död 19 september 1973 i Joshua Tree, Kalifornien, USA. Amerikansk countrysångare, gitarrist, pianist och låtskrivare. Parsons var aldrig speciellt framgångsrik kommersiellt men har varit betydelsefull som en brygga mellan country- och rockmusik och en inspirationskälla för många musiker inklusive Keith Richards, Elvis Costello och kanske allra mest Emmylou Harris. Dessutom har hans liv och inte minst död bidragit till att göra honom till något av en kultfigur.
Han föddes i en förmögen familj som Cecil Ingram Connors. Redan i tidiga år begick hans far självmord och hans mor gifte om sig. Namnet Ingram kortades till Gram och med hans styvfars efternamn blev han Gram Parsons. Tillgången på pengar och att inte behöva bekymra sig om att vara lojal med musikerna han spelade med var sannolikt en orsak till hans kringflackande liv och rastlöshet. Gram bildade bandet The International Submarine Band under sin studietid vid Harvard. De flyttade till Kalifornien och spelade in Safe at Home. Skivan har ett fräscht ljud och innehåller lysande versioner av gamla inspelningar, till exempel Johnny Cashs I still miss someone, samt några egna kompositioner. Bandet splittrades dock redan efter inspelningen och Parsons gick vidare till The Byrds. Det var tänkt att han skulle ha en tillbakadragen roll men han tog snabbt över bandet och resultatet kan höras på skivan Sweetheart of the Rodeo som inte låter som något The Byrds gjorde vare sig före eller efter utan är country rakt över. När The Byrds skulle turnera i Sydafrika hoppade Gram av, inspirerad av Rolling Stones motivering att det var moraliskt fel att spela där.
Parsons nästa projekt var The Flying Burrito Brothers som han startade med Chris Hillman som även han var medlem i The Byrds. Med dem spelade Parsons in två skivor, varav den första The Gilded Palace of Sin är en mästerlig blandning av country, rock och soul trots att det inte alltid är alldeles välspelat. Både kvaliteten på låtarna och musikerna var dock fenomenal på de följande soloskivorna GP och Grievous Angel som skulle bli Parsons sista. För det kompetenta spelandet stod Elvis Presleys band men den allra viktigaste medmusikern var otvivelaktigt Emmylou Harris, vars rena röst och smakfulla harmonier lyfte sångerna. Höjdpunkter som belyser deras duettkonst är Love Hurts och Return of the Grievous Angel.
I likhet med många andra musiker under samma era missbrukade Gram Parsons alkohol och droger och 1973 dog han av en överdos i nationalparken The Joshua Tree, Kalifornien. Enligt ett ömsesidigt löfte, stal hans manager Phil Kaufman kistan med hans kropp och brände den. Även om dagens countryinfluerade rockmusik inte låter som det Gram Parsons spelade, lever han kvar som inspirationskälla och hans musik lever vidare mycket tack vare Emmylou Harris.
