Guillermo Vilas
Wikipedia
Guillermo Vilas, född 17 augusti 1952 i Mar del Plata i Argentina. Vänsterhänt professionell tennisspelare som tillhörde världstoppen på 1970-talet. Kallades av sina fans The Young Bull of Pampas.
Innehåll |
[redigera] Tenniskarriären
Guillermo Vilas blev professionell spelare år 1969 och var en av världens 10 bästa spelare åren 1974-82. Han rankades som bäst som nummer 2 (år 1977). Under karriären vann han 62 singeltitlar inkluderande Italienska öppna och 4 Grand Slam (GS)-turneringar. Han blev den förste manlige spelare från Sydamerika som vann singeltitlar i GS-turneringar. Han hade länge rekordet i antal vunna singelmatcher i rad på grus (53), slaget i maj 2006 av Rafael Nadal. Trots att han aldrig var framstående som dubbelspelare, vann han ändå totalt 15 dubbeltitlar under kariären.
Redan år 1974 vann Vilas singeltiteln i Masters efter att i finalen ha besegrat rumänen Ilie Năstase (7-6, 6-2, 3-6, 6-4).
Vilas hade sin bästa säsong år 1977. Han vann då 16 av 33 turneringar, vilket förde upp honom jämsides med Rod Laver i antal vunna turneringar under en säsong. Han vann då också rekordantalet 50 matcher i följd, en segerrad som bröts vid ett möte med Ilie Nastase, som vid tillfället använde en så kallad "spagettisträngad" tennisracket. Denna typ av strängning förbjöds kort därpå, eftersom den tillät spelaren att slå extremt skruvade bollar med svårbedömda studsar som följd.
Under säsongen 1977 vann han först singeltiteln i Franska öppna efter finalvinst över amerikanen Brian Gottfried (6-0, 6-3, 6-0). I september vann han singeltiteln i US Open, som då för sista gången spelades i Forest Hills. Han finalbesegrade då världsettan Jimmy Connors med siffrorna 2-6, 6-3, 7-6, 6-0.
Trots att han föredrog spel på långsamma grusbanor, vann han 2 stora singeltitlar på gräs, nämligen Australiska öppna (1978 och 1979). Vid tre tillfällen mötte han Björn Borg (1975 och 1979) och Mats Wilander (1982) i finalen i Franska öppna. Han förlorade vid alla tre tillfällen. varvid förlusten mot den då 17-årige Wilander var en stor sensation. Wilander vann då sin första GS-titel efter att ha besegrat Vilas med 1-6, 7-6, 6-0, 6-4.
Guillermo Vilas spelade i det argentinska Davis Cup (DC)-laget åren 1970-73 och 1975-84. Han spelade totalt 81 matcher av vilka han vann 57. År 1981 nådde laget världsfinal som spelades mot USA. Vilas förlrade sin singelmatch mot John McEnroe (3-6, 2-6, 2-6). Argentinarna Vilas och Jose-Luis Clerc förlorade också dubbelmatchen mot Peter Fleming/McEnroe, och hela mötet med 3-1 i matcher.
[redigera] Spelaren och personen
Guillermo Vilas var framför allt baslinjespelare som liksom Björn Borg med stort tålamod matade hårda överskruvade grundslag från bakplan. Hans spelstil, som liknats vid en destruktiv metronom, i kombination med en mycket god fysik och jämnt humör, gjorde honom till en mycket effektiv spelare som tröttade ut motståndarna. Bäst lämpade sig hans spel för långsamma grusunderlag, hans serve och volley nådde aldrig samma klass som hans grundslag. Känt är hans försök att i finalen i grusturneringen Franska öppna år 1982 mot Mats Wilander, växla om till ett attackerande serve-volley-spel. Han misslyckades fullständigt med den taktiken och förlorade finalen. Hans spelstandard var dock så hög, att han ändå lyckades vinna flera turneringar på snabbt gräsunderlag.
Liksom Björn Borg är han känd för sitt pannband som under spel höll det skulderlånga mörka håret på plats. Liksom Borg och Nastase hade Vilas en stor skara av fans. Efter segern i US Open år 177 bars han av dessa i triumf runt på stadion i Forest Hills.
Vilas upphörde med tävlingsspel år 1989. Han upptogs år 1991 i the International Tennis Hall of Fame.
[redigera] Grand Slam-titlar
- Australiska öppna
- Singel - 1978, 1979
- Franska öppna
- Singel - 1977
- US Open
- Singel - 1977