Gunnar Fant (professor i talöverföring)
Wikipedia
Carl Gunnar Michael Fant, född 8 oktober 1919, är en svensk professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, tidigare professor i talöverföring vid KTH, 1966–1987. Fant blev världsberömd för sin forskning om talsyntes och om sambandet mellan talorganens artikulation och talets akustik. Fant är son till borgmästaren Gunnar Fant och kusin till George Fant och Kenne Fant.
Gunnar Fant tog civilingenjörsexamen i elektroteknik 1945. Hans examensarbete behandlade människoröstens akustik; bland annat mätte han upp formatvärden hos vokaler. Efter examen fortsatte han att arbeta med detta, först vid Ericsson, sedan vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Han var med och skapade talkommunikationsinstitutionen vid KTH (nuvarande Institutionen för Tal, Musik och Hörsel), då ett av mycket få i sitt slag i hela världen.
Gunnar Fants arbete ledde till en ny era av talsyntes med introduktionen av kraftfulla och konfigurerbara formantsyntetiserare. 1952 publicerade han, tillsammans med Roman Jakobson och Morris Halle, en bok där teorin om de fonetiska särdragen framlades för första gången. Under 60-talet tävlade Gunnar Fants Orator Verbis Electris (OVE) mot Walter Lawrences Parametric Atrificial Talker (PAT) i att skapa naturtrogen talsyntes.
På senare år har Gunnar Fant varit fortsatt verksam inom talsyntesområdet, med forskning framför allt på prosodi.
Gunnar Fant har mottagit hedersdoktorstitlar från universitet i Grenoble (1978) och från Stockholms universitet (1988), och ett flertal andra utmärkelser, bland annat Margit Påhlsons pris (av Svenska akademien), och IEEE James L. Flanagan Speech and Audio Processing Award.
[redigera] Referenser
- Dennis H. Klatt (1987) ”Review of text-to-speech conversion for English”. The Journal of the Acoustical Society of America, volym 82, nr 3, september 1987, sid. 737–793.
[redigera] Externa länkar
- Gunnar Fants webbsida
- Ljudklipp från Dennis Klatts ”Review of text-to-speech conversion for English”
