Gustaf Hallström

Wikipedia

Gustaf Hallström född 11 juli 1880 på Södermalm i Stockholm, död 5 oktober 1962. Svensk arkeolog. Filosofie licentiat 1913 och hedersdoktor 1944 - båda vid Uppsala universitet. Från 1907 gift med Astrid Berg, född 1881 i Göteborg, död 1984.

Gustaf Hallström var yngre bror till konstnären Gunnar Hallström och den amerikanske generalmajoren Ivor Thord-Gray (född Thord Ivar Hallström). Den gemensamma begynnelsebokstaven "G" gjorde att Gustaf Hallström ofta omskrevs som Amanuensen eller Arkeologen G. Hallström i samtida dokument medan brodern Gunnar i sin tur omskrevs som Artisten G. Hallström.

Hallström inledde sin karriär som periodvis anställd amanuens vid Livrustkammaren och Riksmuseets etnografiska avdelning mellan åren 1905 och 1908. Därefter kom han att arbeta som amanuens vid Statens historiska museum mellan 1909 och 1925, där han tidigt fick i uppdrag att sammanställa Hjalmar Stolpes efterlämnade grävresultat från Björkö. Av dessa publicerade han de första 100 gravarna i boken "Birka 1, Hjalmar Stolpes grafundersökningar" 1913. Dessvärre utkom inte fler verk i serien och Hallström kom allt mer att ägna sig åt Norrlands arkeologi, bland annat hällristningarna vid Nämforsen. Från 1925 arbetade han som antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Där kom han att arbeta kvar fram till sin pensionering 1945. Under andra världskriget var han dels aktiv i Finlandskommittén, dels som informatör för svenska underrättelsetjänsten.

Stora delar av Gustaf Hallströms efterlämnade handlingar och arkiv förvaltas av Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Via samma institution finns även delar av Hallströms fotosamling publicerad och sökbar på Internet.

Som ett kuriosum kan nämnas att Hallström både medverkade i och var historisk rådgivare för filmatiseringen av spexet En vikingafilm 1922.