Höftled

Wikipedia

Röntgenbild av en frisk höftled.
Illustration: Scuba-limp. (GFDL, CC-BY 1.0)

Höftled (latin: articulatio coxae) är, i människans anatomi, en synovial kulled mellan lårbenshuvudet (caput femoris) och höftledsgropen (acetabulum). Leden utgör axialskelettets och bäckengördelns övergång i lårbenet (os femoris) och ben.

I leden medges flexion på 0–160°, extension på 0–30°, abduktion på 0–45°, adduktion på 0–30°, utåtrotation 0–60° och inåtrotation på 0–40°.

Höftleden utsätts för stora belastningar och är därför mycket stark, stabil och tät. Höftledsgropen är mycket djup och lårbenshuvudet sitter djupt in i bäckenet (pelvis). Dessutom förstärks ledhålan av en omgivande läddlapp som i praktiken fördjupar leden. Leden omges av kraftiga ligament och skelettmuskler vilket förstärker den ossöa stabiliteten. En fettkudde, pulvinar acetabuli, fungerar som stötdämpare i leden.

Höftedens mekanik påverkas av den långa lårbenshalsen (collum ossis femoris) som riktar ledkulan framåt, uppåt och medialt. Ledbrosket är som starkast precis där trycköverföringen sker vid gång.

[redigera] Ligament

Lig. ischiofemorale
Lig. iliofemorale
Lig. pubofemorale

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

Höger höftled framifrån. (Spalteolz)^[1]

Höftleden bakifrån. (Quain)^[2]

[redigera] Muskler

Huvudartikel: Höftledens muskler

De muskler som påverkar rörelserna i höftleden kan delas in i fyra muskelgrupper efter sin orientering kring leden.

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Bildning och ossifikation

Fram till omkring 25-årsåldern består fortfarande tarmben av tre separata ben: Tarmbenet (os ilium), sittbenet (os ischii) och blygdbenet (os pubis). Benbildningen av leden är alltså inte klar förrän barndomen är avslutad.