New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
HIV/AIDS - Wikipedia, den fria encyklopedin

HIV/AIDS

Wikipedia

Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter.
Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln.
Motivering: är detta verkligen korrekt? var finns källhänvisnigar?



Innehåll

[redigera] Upptäckten

En sommardag 1980 besökte en homosexuell medelålders man en akutmottagning i New York. Han hade en rad AIDS-symptom samt hade sedan några veckor tillbaks blivit behandlad för en ovanlig hudcancer kallad Caposis Sarcoma. Mannen hade bl.a en ovanlig lunginflammation, samt svampinfektion i tarmen och läkarna stod frågande. Mannen avled efter några dagar. Sedan följde en märklig utveckling fall efter fall uppdagades, bara män och bara homosexuella. San Francisco var en hårt drabbad stad, där man lokaliserade stans bastuklubbar som en säker smittkälla. Där höll många homosexuella hus och där förekom också sexuella kontakter. I USA ville man skylla problemet på de homosexuella, och förutom att anklaga dessa människor för att vara mindre värda, så stängde man även bastuklubbarna. Detta rev upp en stor klagostorm och bögarna demonstrerade kraftfullt utan framgång. Myndigheterna mörklade sjukdomen och menade att det var en bögsjukdom. Inga pengar till forskning anskaffades och sjukdomen fick sitt första namn, GRID (Gay related immunodefiency). Ingen större medial uppmärksamhet förekom. Men så en dag kom chocken, en kvinna dog i det som hade varit en bögsjukdom och helt plötsligt slog sjukdomen upp nya portar, sjukdomen blev uppmärksammad och nu började helt plötsligt forskning bedrivas. Samtidigt som nya fall världen över droppade in. 1983 lokaliserades viruset, ett sk retrovirus. Ett långsamt utvecklande virus som lagras i kroppen arvsmassa. Forskaren Robert Gallo (USA) blev först erkänd att ha stått för upptäckten. Men i efterhand har det konstaterats att franska forskare var först, och efter mycket om och men så fick de finna sig i att dela på utmärkelsen. Det dröjde dock innan blodbankerna ville HIV-testa blodgivare, vilket gjorde att många helt i onödan blev smittade. Sjudomen kom sedan att döpas om till HIV (Humant immunbristvirus) på svenska.

I efterhand har man funnit nedfrysta blodprover som påvisat HIV, redan från 1959. En engelsk sjöman som rest runt mycket i Afrika. Många forskare tror att viruset härstammar från någonstans i just Afrika.

[redigera] HIV/AIDS

HIV och AIDS(Acquired Immunodeficiency Syndrome), eller på svenska (Förvärvat immunbrist system) är inte samma sak.Det är viktigt att nämna, då det råder stor tveksammhet bland allmänheten angående begreppen. Det är HIV som är själva viruset, det vill säga det virus som sakta men säkert förstör immunförsvaret. Själva sjukdomen med andra ord. Men hade världen bara haft HIV som den enda sjukdomen, det enda viruset och heller inte haft några bakterier.Då hade vi ju inte behövt vårt immunförsvar, och därmed skulle HIV varit helt ofarligt.

AIDS är slutfasen av en HIV-infektion, AIDS orsakas av många olika virus/bakterier som blir livsfarliga då HIV brutit ner immunförsvaret till en sådan låg nivå att det knappt existerar. I vanliga fall stöter vårt immunförsvar bort alla harmlösa virus/bakterier.Men har man knappt något immunförsvar som vid AIDS, då blir en vanlig förkylning livsfarlig. AIDS-stadiet uppkommer först efter flera år av en HIV-infektion. Det krävs minst tio symptom på nedsatt immunförsvar för att få kallas för AIDS.Tiden mellan HIV och AIDS varierar mellan person till person. I genomsnitt är det beräknat till10 år.Förutsatt att inga bromsmediciner satts in. Det finns som alltså inget botemedel(vaccin) idag, som kan bota denna dödliga sjukdom.Men till mångas glädje finns det sedan 96 (i USA sedan 86) bromsmediciner som minskar mängden cirkulerande virus i kroppen och därmed förlänger tiden från HIV till AIDS betydligt. Det finns personer som har kunnat leva ett livslångt liv med bromsmediciner, dock har dessa mediciner ofta stora biverkningar, och hela tiden finns det risk för att HIV viruset ska bli resistent mot bromsmedicinerna.För att i största möjliga mån förhindra detta, försöker man hela tiden förändra bromsmedicinerna och kombinera dessa på olika sätt.

[redigera] Smittovägar och riskzoner

Sex är den i särklass vanligaste smittovägen, men det förekommer också att en gravid kvinna via modersmjölken smittar fostret, fostret kan också smittas vid tillkomsten. Sprutnarkomaner som delar orena sprutnålar och via blodtransfusioner, och transplantationer. I Sverige så har obligatoriska HIV - test på blodgivare varit lagstadgade sedan 85. Risken för att smittas vid samlag kan uppskattas så här : 0,1 % - 0,3 % för den passive vid ett analt samlag och 0,03 % för den aktive. 0,08 % - 0,2 % för kvinnan och 0,03 % - 0,09 % för mannen vid ett vaginalt samlag. När det gäller risken för delning av orena kanyler å stickskador så ligger smittorisken på 0,9 % respektive 0,3 %. Risken vid oskyddat munsex förefaller lägre än vid vaginala samlag.

Anledningen till att kvinnor löper större risk, tros bl.a bero på att de har större slemhinneyta och därav också mer celler som kan ta upp viruset.

Att krama och vara social med en HIV eller AIDS drabbad är helt ofarligt.Rent tekniskt är det möjligt att bli smittad via kyssar, men risken att smitta ska finnas i saliv är så otroligt osannolik att det idag inte finns ett enda dokumenterat fall av just den smittokällan. Därimot sex utan kondom är riskfyllt. HIV är mest smittbart i början och slutet av infektionen.

Anledningen till att många läkare och anhöriga har munskydd när de hälsar på den AIDS-drabbade är För att inte smitta den AIDS-drabbade av t.e.x förkylning som kan vara livshotande. Idag lever ca 1700 personer med HIV/AIDS i Sverige.


[redigera] Symptom

Symptomen vid en HIV-infektion behöver inte alltid visa sig. Oftast inte, bara i ca 20 % av fallen upptäcks symptom. 1-4 veckor efter smittotillfället kan speciella tillfälliga utslag uppträda även förstoringar av lymfkörtlar kan uppträda. Men i många fall märker man bara av en längre periods förkylning samt lätt feber, vilket gör att den smittade ibland inte ens tänker tanken på HIV-infektion och då inte testar sig. I resten utav fallen ses alltså inga tecken på infektion.

Det går i medeltal sedan 10 år, sedan har alltså HIV-infektionen förstört tillräckligt med immunförsvarsceller så att stadiet AIDS uppstår. Vid denna fas börjar många symptom visa sig, såsom cancertumörer,svampinfektioner i mun å svalg, och en speciell hud cancer som kallas Caposis Sarcoma. Caposis Sarcoma är en mycket fruktad cancer och har ett mycket skräckinjagande utseende med stora mörk brun/lila utslag över hela kroppen. Andra symptom som för eller senare visar sig är en speciell lunginflammation samt en tydlig avmagring. Den AIDS-drabbade känner sig helt utmattad och varje litet virus eller bakterie blir helt plötsligt livsfarligt för den AIDS drabbade.

[redigera] HIV 1 och HIV 2

I nästan hela världen bortsett från Sydafrika härjar HIV-typ 1 virus.I Sydafrika alltså HIV-typ 2 virus. Dessa olika varianter är lika farliga men det finns en tydlig skillnad.Typ 2 varianten ger så gott som alltid tidiga symptom till skillnad från typ 1 varianten.

[redigera] Världssituationen

I Afrika söder om Sahara är AIDS en stor epedimi. Länder som Zimbawe och Uganda e så hårt drabbade att ca 40% är döende i AIDS. I dessa länder finns inga ekonomiska tillgångar och därför inte några bromsmediciner. Många barn får aldrig växa upp med sina föräldrar.

I Uganda har barnen speciella minnesböcker där de får en bild av hur deras föräldrar var, eller föräldrarna om hur deras barn var. Det kan vara rent symboliska uttryck eller som text. Det finns en speciell mall för alla minnesböcker, men i övrigt får fantasin flöda fritt.

AIDS-epedimin är den största epedimi som världen skådat och den ökar för varje år. Indien är det land som är hårdast drabbat.

Det finns idag fortfarande inget vaccin för sjukdomen.

Källor: Noaks arch Den grymma sjukdomen AIDS Hiv/Aids historiken av AIDS Sveriges läkarförbund

Jag dör men minnet lever, Mankell, Henning.( bok) And the band played on (film)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu