Ingenjör

Wikipedia

Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv.
Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information.

Ingenjör, (från franska; ingénieur) en titel som beskriver en viss grad av teknologiskt kunnande. Ingenjörer arbetar inom många branscher, till exempel med design, behovsanalyser, utveckling, produktion, marknadsföring, försäljning, etc.

[redigera] Titelns historia

Titeln kommer från början från militären, där den användes om ingenjörstrupper. Senare kom man i Sverige att använda titeln civilingenjör för att skilja de civila ingenjörerna från de militära.

[redigera] Ingenjörstitlar i Sverige

Gymnasieingenjör är en gammal titel för den som avlagt examen vid ett tekniskt gymnasium. Från 1966 till 1988 (sista examensår var 1992) var denna utbildning fyraårig (med studentexamen efter årskurs tre). Till vardags titulerades en gymnasieingenjör som "ingenjör" i motsats till sin högskoleutbildade kollega, "civilingenjören"
Mellaningenjör är en högskoleexamen om 80(120 hp) poäng. Den första utbildningen startade 1976/77 vid LTH.
Högskoleingenjör är en högskoleexamen om 120 (180 hp) poäng (de första åren omfattade högskoledelen av utbildningen 80 poäng). De första Högskoleingenjörna utexaminerades 1992.
Civilingenjör (finlandssvenska: diplomingenjör) är en högskoleexamen om 180 (300 hp) poäng.
Bergsingenjör är ursprungligen en examenstitel från vissa civilingenjörsutbildningar, men är sedan 1933 en registrerad yrkestitel.
Gruvingenjör, ingenjör med specialutbildning inom gruvvetenskap. Förr en särskild titel för vissa ämbetsmän inom bergsbruk.
Brandingenjör
Sjöingenjör
Försvarsmaktsingenjör
Byggnadsingenjör

[redigera] Facklig organisation

Tidigare organiserades ingenjörer främst i Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet, beroende på utbildning. Från och med 1 januari 2007 har dessa fackförbund gått samman under namnet Sveriges ingenjörer. Vissa ingenjörer med specialutbildning kan även organiseras i andra förbund.