Diskussion:Institution (akademisk)

Wikipedia

Jag har några kommentarer till artikeln. Lägger ut dem här och väntar på kommentarer innan jag gör några ändringar i artikeln.

Jag undrar vad "den liggande triangeln" är för form av organisation? Det låter lite som en matrisorganisation. Jag uppfattar denna beteckning som lite för partikulär för att vara med i artikeln. Istället borde man förklara att institutionerna idag kan få lite olika placering och uppgifter på olika lärosäten. Den traditionella organiseringen med ett antal institutioner samlade inom en fakultet tycker jag bör beskrivas som en linjeorganisation, inte som en hierarkisk organisation. Inte heller tycker jag att det är helt lyckat att beskriva den "liggande triangeln" som en vidareutveckling. Det implicerar att andra former av organisation skulle vara mindre utvecklade och det är något som många inte skulle hålla med om.

Angående institutionsstyrelse så har studenterna normalt alltid rätt att utse sina egna representanter. Detta borde tilläggas.

Prefektstyre förekommer inte enbart på små institutioner. Detta borde också framgå av artikeln. Inte heller behöver en sådan prefekt utses av rektor, utan kan exempelvis utses av dekanen - om instutionen ingår i en traditionell linjeorganisation. B****n 3 maj 2006 kl.22.07 (CEST)

Det kan väl tilläggas att proprefekt inte heller är en allmänt använd titel. Jag tror att det är minst lika vanligt att man använder beteckningen ställföreträdande prefekt. B****n 4 maj 2006 kl.11.53 (CEST)

Svar på tal:

Liggande triangeln: Uttrycket är förmodligen både lokalt och jargongartat. Man kan nog beskriva den liggande triangeln som en beställar-utförarmodell inordnad i en matrisorganisation, även om jag blir osäker på hur matrisen ska beskrivas i mer konkreta termer. Å andra sidan kanske det kan lämnas därhän, då det säkert varierar något mellan olika lärosäten.

Hierarkisk kontra linjeorganisation: Att beskriva den ena formen som hierarkisk är inte NPOV, medan linjeorganisation är ett vedertaget begrepp för det jag vill beskriva. Ändra!

Vidareutveckling: NPOV-argumentet kan framföras. Samtidigt handlar det om en vidareutveckling från den ursprungliga modellen, då institutionen fortfarande baseras på det kollegiala styret centrerat runt ett ämne eller ett forskningsområde. Om det går att hitta en term som inte har samma antydan om att de äldre formerna är outvecklade så är det så klart bättre, men det är rimligt att det framgår att begreppet "institution" inte är statiskt utan utvecklas.

Studentrepresentation: Studentrepresentationen är stadgad i lag och förordning (HL 1:4a, HF 3:9) så det är inte bara "normalt" så att man har rätt att utse egna representanter. Ett tillägg ska helt klart göras! Värt att notera är att studentinflytandet gäller även vid prefektstyre. Det framgår av HF 3:9: "Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen."

Prefektstyre: Vad jag förstår är det inte särskilt vanligt med prefektstyre på stora institutioner, det är i princip bara GU som har den lösningen och den sägs vara kontroversiell även där. I övrigt är det små pluttinstitutioner med få anställda som leds av en enda professor (motsv.). Här är jag inte lika pigg på en ändring, men det baseras fortfarande på min personliga erfarenhet och inte någon statistisk undersökning av styrmodeller så finns det bättre argument ska jag inte bråka.

Dekan kan utse prefekt: Här håller jag inte med och det följer min tolkning av förvaltningsrätt. Då prefekten är arbetsgivarrepresentant, har budgetansvar eller på annat sätt utövar arbetsledning så uppfattar jag det som att antingen högskolestyrelsen eller myndighetschefen (rektor) måste utse prefekten, eftersom denna företräder myndigheten gentemot anställda eller förvaltar myndighetens medel. Den rätten kan givetvis delegeras till dekan, universitetsdirektör, områdeschef eller vem man nu anser vara lämplig. Till syvende og sidst är det dock på rektors mandat som beslutet fattas. I min mening är det alltså ett bättre förslag till ändring att ändra till en skrivning av typen "utses av rektor eller den rektor delegerat ansvaret till".

Vadå proprefekt?: På uppslagsordet prefekt förklaras att en viceprefekt kallas proprefekt. Risken finns att jag är för insnöad i högskolevärlden, alla som vet vad en prorektor och prodekan är förstår ju instinktivt vad en proprefekt är. Det är å andra sidan bara prorektor som finns omnämnt i lagstiftningen. Ställföreträdare är inte fel, men en ställföreträdare kan vara en person som inträder enbart vid prefektens förfall medan en proprefekt kan vara både ställföreträdare och del av en prefektledning. (Däremot är begreppet "prefekturen" för prefekten, proprefekterna samt prefektens kansli inte OK.)

Summa summarum: Vid lite eftertanke har jag kommit fram till att det jag velat visa med mina organisatoriska utvikningar är att Institutionen inte alls måste se ut som den "traditionella" institutionen gör och att begreppet "traditionell" inte är framtaget utifrån en NPOV. Jag lyckades dock bara delvis, flera missar har påpekats i diskussionen ovan. Med några smärre justeringar tycker jag därför att de föreslagna ändringarna för artikeln framåt i en NPOV-riktning. Fortsätt så! OJH 6 maj 2006 kl.00.48 (CEST)