Diskussion:Intelligens
Wikipedia
Innehåll |
[redigera] Intelligens är inte synonym till IQ
Det vore önskvärt ifall den här artikeln handlade lite mera om intelligens, och lite mindre om IQ. /Habj 5 juli 2005 kl.03.46 (CEST)
- Rätt stora delar av nytillskotten hör IMO mer hemma där; alternativet är att skriva om t.ex. IQ:s eventuella betydelse för framgång i livet på två håll. /Habj 5 juli 2005 kl.16.36 (CEST)
[redigera] Copyvio?
IP skrev "info mensas hemsida" som redigeringskommentar när ett ganska stort textsjok lades in. Jag antar att inte informationen är plankad från Mensas hemsida (det vore ju copyvio) så vad betyder kommentaren? - Tournesol 5 juli 2005 kl.15.55 (CEST)
- Att ta info är inte copyvio. Jag formulerade stycket själv - naturligtvis! Det var ordföranden Erik Aluddens uppsats, Intelligens, IQ och Mensa, här. Jag skriver snabbt.//--IP 5 juli 2005 kl.16.02 (CEST)
- Dessutom har jag tittat på en studie vars namn jag glömt, där olika länders medel-IQ redovisades. Jag har dessvärre glömt namnet på den, men jag har sett den citeras ofta. Och jag har tagit mig friheten att betona tolkningen vissa fakta på ett annat sätt än Aludden. //--IP 5 juli 2005 kl.16.08 (CEST)
[redigera] Märkligt säker formulering, för att vara så vag
Man har via liknande föreningar kunnat fastslå, att hög IQ inte alls är ett mått på framgång i livet står det i artikeln. Finns det några refenser, och vad, mer konkret, är det man kunnat fastslå? Att det inte finns någon som helst korrelation mellan hög IQ och framgång i livet? Och vad är framgång i livet? - Tournesol 5 juli 2005 kl.16.23 (CEST)
- Se här på Google, det är en mycket vanlig kommentar om IQ, att det varken inte korrelerar till världslig framgång eller lycka, och alla studier pekar entydigt på detta. Många medlemmar i Mensa (de har egna hemsidor) arbetar i typiska medelklassyrken och inte i samhällets toppskikt. Om Giga, se t ex här, otroligt men i alla fall. Det beror på att IQ-test bygger på uppskattningar av normalvärden, så i praktiken är det fler än så som har 196 poäng.//--IP 5 juli 2005 kl.16.28 (CEST)
-
- Jag tycker nog att meningen bör strykas om varken intelligens eller framgång är definierat såpass väl att vi kan säga något mer konkret än "enligt en massa Googleträffar finns det ingen korrelation mellan hög IQ och framgång i livet". - Tournesol 5 juli 2005 kl.16.30 (CEST)
-
-
- Det finns hur många studier som bekräftar det som helst. T ex i den bok som lanserade begreppet EQ, Daniel Goldmans Emotional Intelligence. Det är en allmänt vedertagen teori. //--IP 5 juli 2005 kl.16.39 (CEST)
-
-
-
-
- Att något som lanserar ett nytt begrepp och vill ha sina böcker sålda sågar ett tidigare begrepp känns kanske inte helst neutralt, men visst. Oavsett vilket - vi bör skriva "det finns ingen som helst korrelation mellan hög IQ och hög lön" eller något likartat, men vi kan inte gärna säga något om korrelationen mellan IQ och något så vagt som "framgång i livet". - Tournesol 5 juli 2005 kl.16.42 (CEST)
-
-
-
-
- Märk väl att det inte gäller intelligens, utan IQ, vilket är mätbart.//--IP 5 juli 2005 kl.16.45 (CEST)
-
-
-
-
- Ja, men det är inte "framgång i livet". Jag formulerar om i huvudartikeln, så får vi skriva något mer konkret om/när vi hittar information om exakt vilken faktor i "framgång i livet" som man användt när man gjort undersökningen. - Tournesol 5 juli 2005 kl.16.48 (CEST)
-
-
-
-
-
-
- Framgång i livet kan bedömas, inte enbart efter inkomst. T ex är vissa yrken typiskt "medelklass", t ex läraryrken i grundskola och gymnasium, journalistyrket, små- och "medelföretagande", bibliotekarie, etc. till skillnad från ämbetsmän, ambassadörer, statsråd, etc. Om IQ-skalans normalfördelning stämmer är en fråga i sig och mig veterligen finns ingen undersökning av "överklassens" IQ, men med IQ-skalan som mått, finns ingen överensstämmelse mellan framgång och IQ, om framgång betyder samhällets toppskikt. Detta eftersom de räknar IQ procentuellt av befolkningen. Sant eller ej, det är en vedertagen teori. //--IP 5 juli 2005 kl.16.57 (CEST)
-
-
-
Här, Howard Gardner, De sju intelligenserna, (övers. Ulrika Junker Miranda) I. Idén om de sju intelligenserna, s. 3: "Poängtalet i ett intelligenstest säger en hel del om hur bra man är på att tillägna sig det kunskapsstoff som våra skolor förmedlar. Men det säger inte mycket om hur bra man kommer att klara sig senare i livet".//--IP 5 juli 2005 kl.19.07 (CEST)
[redigera] Miljöförstöring
På vad sätt påverkar miljöförstsöring intelligens negativt? Om det som åsyftas handlar om blynivåer (vilket det finns ett gäng studier på) tror jag inte det förtjänar omnämnande i så allmänna ordalag. /Habj 5 juli 2005 kl.16.34 (CEST)
- OK, formulera om. Jag vet att det finns flera sådana studier, men jag har inte tid att leta rätt på källorna igen. En del gifter påverkar nervsystemet, inte bara bly.//--IP 5 juli 2005 kl.16.41 (CEST)
[redigera] Giga society och olika IQ-skalor
Att nämna en IQ-siffra utan att ange vilken skala det gäller är inte helt bra. Jag har letat på Giga societys hemsida efter ifall de använder Catell, Stanford-Binet eller någon annan skala - men de redovisar istället kriterierna The corresponding IQ, expressed on a scale with a set standard deviation of 16, is 196, respectively sd 15, an IQ 190. Jag gissar att det ena är Catell och det andra Stanford-Binet, men vet inte. Då föreningen accepterar resultat från många olika IQ-test, blir det i realiteten en rätt mycket större andel av befolkningen än en miljarddel som kvalificerar sig. /Habj 5 juli 2005 kl.17.01 (CEST)
- Ett sätt att lösa problemet med olika angivelser om IQ-poäng, standardavvikelser med mera i hela artikeln vore att besetämma sig för att man använder samma standard som Mensa gör på sin hemsida - ett flertal av uppgifterna är ju hämtade därifrån. Då måste vi ta reda på vilken skala Mensa använder idag; jag kan inte se att de berättar den saken på hemsidan (vilket IMO är märkvärdigt slarvigt). /Habj 5 juli 2005 kl.18.25 (CEST)
Det är inte bara politikerna som lyser med sin frånvaro, utan även högre ämbetsmän. På svenska mensas hemsida står det att deras medlemmar är allt från ensamstående mödrar, busschaufförer, lärare och läkare.//--IP 5 juli 2005 kl.18.53 (CEST)
- Har du gått igenom Mensas medlemsmatrikel, eller bedömer du denna sak efter en formulering på en hemsida som säkerligen är till för att säga ungefär "här finns alla typer av människor"? (vilket är en halvsanning, folk som sysslar med datorer är rätt gravt överrepresenterade). /Habj 5 juli 2005 kl.19.06 (CEST)
- Hade jag gått igenom mensas medlemsmatrikel hade det varit primärforskning :) Fast det är ungefär på den nivån jag vet att det stämmer. Eller menar du att det som står på hemsidan är lögn?//--IP 5 juli 2005 kl.19.15 (CEST)
[redigera] Olika resultat med olika test
samma person kan uppnå mycket olika resultat med olika test Stämmer detta? Att man kan få helt olika siffror beroende på vilken skala som används är korrekt, men det är en ren teknikalitet som handlar om hur testerna är konstruerade - se Diskussion:IQ. Jag förstår att de verbala testen mäter lite andra saker än de helt symbolbaserade, men jag har aldrig hört att det ofta är en väsentlig skillnad. Uppgifter och fakta om detta vore faktiskt mycket intressant, även för min personliga del. /Habj 5 juli 2005 kl.18.18 (CEST)
- Jag har själv fått en skillnad på ca 40 poäng på olika test, med samma skala. Det var därför jag skrev så. Jag litar inte alls på IQ-test sedan dess. När de bedömer hur IQ-testen ska värderas vid utprovningen, för att få en uppfattningen om hur svårt det är, får ett antal personer göra testet, och utifrån deras resultat skapas skalan. Beroende på dessa personers IQ kan olika test skilja sig åt. Bortsett från de faktorer du själv tar upp. Jag la till tidsaspekten i förra redigeringen, för det tas i beaktande vid vissa IQ-test, dock inte alla.//--IP 5 juli 2005 kl.18.41 (CEST)
- Fast det är naturligtvis inte enbart baserat på egna erfarenheter. När detta hände läste jag om det någonstans. Jag ska se om jag hittar det.//--IP 5 juli 2005 kl.18.56 (CEST)
-
- Det kan finnas många skäl till att ett IQ-test visar "fel", och många av dem beror på statistik och felaktig eller tveksam användning av test. (Jag utgår nu från att ett IQ-ets mäter IQ, och ignorerar frågan huruvida IQ är ett bra mått på intelligens.) Det har t.ex. blivit märkbart svårare att få medlemsskap i Mensa sedan deras standardtest började bedömas efter en annan, modernare normering (som alltså utförts på en annan testgrupp). Testet var förut under tidspress och man "fick ha" flera fel, idag har man mera tid på sig och får ha färre fel. Förutom tidsaspekten är den nya normeringen helt enkelt nyare... Kom ihåg Flynn-effekten! Folk presterar högre på testen idag, och då Mensatestet är till för att avgöra om man hör hemma bland de översta två procenten fann man det nödvändigt att använda en nyare normering. Det där med att "medelvärdet är 100" är med andra ord en sanning med modifikation.
- Utöver detta visar är ett test, som normerats för att mäta IQ inom ett visst intervall, ordentligt inexakt vad gäller att mäta skillnader inom andra. Test som normerats med hänsyn till en normalpopulation, blir synnerligen inexakta om man använder dem för att mäta grad av utvecklingsstörning eller hög intelligens. Min gissning är att det du råkat ut för är något i stil med detta. (Mera kan jag naturligtvis inte säga så länge du inte berättar vilka test det rör sig om; i så fall kan jag troligen snoka rätt på mera fakta.)
- Vad jag beskrivit ovan är relevant kritik mot hur IQ-test används och hanteras; det är ingenting specifikt för IQ-test, utan handlar om statistiskt felaktig hantering vilket förekommer även på andra håll. För mig ser det ut som om du använder argumentet för att misstänkliggöra IQ-test som sådana. Då tycker jag att man blandar ihop äpplen och päron. /Habj 5 juli 2005 kl.19.01 (CEST)
-
- Det var ett tag sedan jag läste det, men det var så: olika test visar olika resultat. Mitt fall är nog att betrakta som extremt dock. Jag håller på att gå igenom de böcker jag har, så jag återkommer.//--IP 5 juli 2005 kl.19.04 (CEST)
[redigera] Upphovsman av ordet IQ
Binet lanserade väl intelligenstest av barn, men det var väl en tysk vid namn Stern som uppfann ordet IQ, detta genom att dividera mental ålder med faktiska multiplicerad med 100. Någon har ändrat texten så att det verkar som om Binet uppfann IQ. Det gjorde han väl inte?//--IP 5 juli 2005 kl.21.15 (CEST)
[redigera] POV och svepande formuleringar
I artikeln kan man läsa ett resonemang om ADHD och ett jägar/samlarsamhälle. Resonemanget innehåller dels svepande formuleringar; "En idé som framförts" (av vem?), " Frågan är om inte sådana resonemang " (säger vem?), "Det finns i vilket fall föga eller inget som talar för att någon med till exempel ADHD skulle varit en dugligare jägare/samlare än någon annan. Snarare tvärtom. " (enligt vem?). Hela det stycket, Intelligens och evolutionen, känns mycket kvasivetenskapligt, och nämner inte de stora strömningarna (socialdarwinismen och det naturliga urvalet, osv). Det finns mycket forskning, och frågan kan dessutom lyftas ut till en egen artikel. Detta är dock inte min gebit, och kan absolut inte skriva om utan källor i handen.
En annan sak är stycket IQ-föreningar som enl mig borde flyttas till artikeln IQ. Stycket Intelligens i Sverige tycks inte handla om intelligens heller, utan återigen om IQ-test (bl a). Föreslår att även det flyttas till lämplig artikel, kanske Pliktverket. Det senare stycket innehåller POV-ord, "måhända orättvist" (tyckande). //--IP 14 augusti 2005 kl.11.36 (CEST)
