Diskussion:Jämkade uddatalsmetoden

Wikipedia

Varför delas alla röstetal med 1,4? Proportionerna mellan röstetal och jämförelsetal förändras ju inte av detta. Det vore kul om artikeln kunde förklara varför man inte bara använder röstetalen som jämförelsetal rakt av. Essin 28 juli 2005 kl.17.15 (CEST)

Talet 1,4 har ingen särskild matematisk relevans. Se math.su.se. Om du undrar varför metoden alls används så infördes den under 1950-talet därför att det tidigare valsystemet gynnade stora partier. Det uppmärksammades att de mindre partierna gick miste om mandat med små marginaler. Den jämkade uddatalsmetoden är ett sätt att få fördelningen av mandat att återspegla hur väljarna har röstat. Thuresson ✎ 28 juli 2005 kl.17.44 (CEST)

Anledningen till att jämförelsetalet är relevant, är att metoden är felbeskriven. Ur vallagen Kap. 20 §1:

1 § Jämförelsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 §§ skall beräknas på följande sätt.

Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

(min kursivering)

...vilket också stämmer överens med den engelskspråkiga versionen av den här sidan.

Småpartier missgynnas alltså av jämkningen - i den ojämkade versionen skulle det första jämförelsetalet vara röster / (2*0 + 1). Där sänks alltså jämförelsetalet med en faktor tre efter första mandatet, medan det här sänks med en faktor 3/1.4 ~= 2.14 istället.

Jag redigerar sidan så att den överensstämmer med vallagen. ClaesWallin 29 juli 2005 kl.18:43 (CEST)

[redigera] På eller mellan?

Varför är det bättre med "fördela på valkretsar" än "fördela mellan valkretsar"? Det andra är väl entydigare? I lagen används "på" (olyckligtvis) i både betydelsen "mellan" och "inom". Jag röstar för att vi går tillbaka till "mellan", i övrigt gillade jag ändringarna som JoergenB just gjorde. Jesper Carlström 29 mars 2007 kl. 17.22 (CEST)

...men "medelst" är väl onödigt gammaldags? Visst gör vi saker "med" metoder nuförtiden? Jesper Carlström 29 mars 2007 kl. 17.23 (CEST)

Jag återställde i huvudsak en text jag tyckte var litet klarare (se historiken); men bytte ut "enligt" mot "medelst".

Prepositionsbruk varierar. Själv tycker jag nog att fördela på valkretsar (som det stod i min "återputsade" text) låter bättre än fördela mellan valkretsar. Jag tror att detta språkbruk (som alltså alltså riksdag och regering stadsfäst och gillat och jag åtminstone gillar) känns bättre, därför att fördelning "på" valkretsar eller partier kan innebära att samtliga mandat tilldelas samma valkrets respektive samma parti. Jag har dock inga starka känslor om detta.

"Med" är däremot EMÅ sämre än "enligt" och påtagligt sämre än "medelst". Jag försöker helt enkelt få rimligt riktiga syftningar; varav t. ex. passivformen. Man kunde förstås skriva "med hjälp av användande av" eller undvika satsförkortningen och i stället få in en ny sats eller mening. "När man gör det, så använder man...".

Medelst är inte mer föråldrat än att jag använder det utan att uppfatta detta som särskilt märkvärdigt. Anger SAOL ordet som ålderdomligt, utgånge det dock. (Vaddårå, skulle mitt vanlia klyk va föråldrat??? :-) Det vore i så fall ytterligare ett steg i riktningen: Du skall icke hava ett språk där du kan uttrycka precisa tankar koncist, på det att du icke må tänka annat än luddigt.

Med uttrycker EMÅ inte samma sak som medelst. Med betyder snarare beledsagat av ("jag röstade med glädje i riksdagsvalet"); inte lika klart en integrerad och nödvändig del för genomförandet av handlingen, på det sätt det genomfördes ("jag röstade medelst ombud i riksdagsvalet").

Jag misstänker att vi egentligen är rätt eniga i vår språksyn... Ändra tillbaka ordet till enligt om du tycker att medelst är föråldrat, eller vänta och se vad andra tycker! Rent språkfilosofiska aspekter bör vi kanske diskutera i annat sammanhang(?).Jörgen B 29 mars 2007 kl. 19.40 (CEST)

Så länge vi diskuterar stilnivån på Wikipedia tycker jag diskussionen är relevant att ta här. Vi är nog överens om att det är bra att upprätthålla betydelseskillnader i språket, men ord som "medelst" anses hopplöst föråldrade av de flesta. Ingen uppfattar väl numera "att äta med kniv och gaffel" som att man har sällskap av kniv och gaffel när man äter (som "att äta med sin man") och den som säger att den "helst reser med tåg" uppfattas inte som att den föredrar att ha ett tåg som reskamrat. Man avgör helt enkelt av sammanhanget vad "med" betyder. Om man säger att man gör något "med" en viss metod, tolkas det knappast som att man gör det "tillsammans med" metoden.

Ord som "medelst", "torde" och "bleve" undviks i exempelvis Nationalencyklopedien, och jag ser inget skäl att Wikipedia ska låta mer gammaldags, det stöter faktiskt bort människor (jag kan personligen tycka att det är synd att "borde" och "torde" numera båda uttrycks med "borde" - de betyder ju helt olika saker!). Jesper Carlström 30 mars 2007 kl. 10.37 (CEST)