Johan Banér
Wikipedia
| Johan Banér | |
|---|---|
| 23 juni 1596 - 10 maj 1641 | |
 Johan Banér |
|
| Födelsestad | Djursholm |
| Dödsstad | Halberstadt |
| Troskap | Sverige |
| Tjänstetid | 1615-1641 |
| Rang | Fältmarskalk |
| Slag/Krig | Ingermanländska kriget andra polska kriget Trettioåriga kriget - slaget vid Wittstock - slaget vid Chemnitz |
| Övrigt arbete | Riksråd |
Johan Banér, Jan Banér, född 23 juni 1596 på Djursholm, död 10 maj 1641 i Halberstadt, svensk fältherre; överste 1620, riksråd och general 1630, fältmarskalk 1634. Son till Gustaf Banér.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Johan Banér föddes på Djursholms slott den 23 juni 1596. Hans personlighet och liv präglades bland annat av att han som 4-åring tvingades bevittna hur hans far (Gustaf Banér) samt farbror avrättades vid Linköpings blodbad år 1600.
Johan Banér anses av många vara Sveriges främsta fältherre under stormaktstiden och redan som nittonåring deltog han i det ryska kriget. Genom sin duglighet som organisatör och truppförare steg han snabbt i graderna. I slaget vid Breitenfeld 1631, en av de största svenska segrarna någonsin, förde han befäl över den högra flygeln.
År 1634 blev Johan Banér fältmarskalk på grund av att fältmarskalken Gustaf Horn detta år tillfångatogs under slaget vid Nördlingen. Banérs uppgift blev nu att bygga upp och utbilda en ny armé.
Banér vann 1636 en lysande seger i slaget vid Wittstock, och genomförde året därpå framgångsrikt den svenska arméns återtåg till norra Tyskland. Det är vid detta tillfälle som de kejserliga generalerna skall ha sagt att nu hade de "Banér i säcken", vilket Banér senare kommenterade med orden: "De glömde att knyta till den".
På sin ålders höst hann Banér kröna sin framgångsrika militära bana med segrarna i slaget vid Chemnitz 1639 och slaget vid Pressnitz 1641.
Johan Banér avled i en febersjukdom 1641 och ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
[redigera] Se även
[redigera] Weblänkar
Wikimedia Commons har media som berör Johan Banér
[redigera] Litteratur
- G.Björlin, "Johan Banér I-III" (1908-10)
- B.Boëthius "Biografi över Johan Banér" i Svenskt Biografiskt Lexikon II (1920)
- B.Steckzén, "Johan Banér" (1939)
- Peter Englund, "Ofredsår" (1993)
