Karl Husberg
Wikipedia
Karl Sigfrid Husberg, född 21 september 1854 i Växjö, död 20 maj 1928 i Stockholm, ämbetsman och politiker. Husberg studerade vid Uppsala universitet där han disputerade 1882. Som jur.dr arbetade han därefter bl.a. vid Svea hovrätt och hovrätten för Skåne och Blekinge innan han 1884 fick tjänst som landssekreterare i Norrbottens län. Han var ledamot av riksdagen 1891-93, 1897-1902 och 1905-06. År 1893 utnämndes han till landshövding i samma län och arbetade som sådan främst med frågor kring kommunikationer, människornas miserabla levnadsförhållanden kring den expanderande gruvnäringen samt problemen för lantbruket. Han pläderade starkt för förbättrade kommunikationer i den norra landsändan samt för en delning av Härnösands stift, något som blev verklighet 1904 då Luleå stift bildades.
Husbergs administrativa skicklighet gjorde att han 1900 kallades som konsultativt statsråd. Under sin statsråds tid kom han bl.a. att få arbeta med unionsstriden och deltog i förhandlingarna med norrmännen. Husberg ville driva en mjukare linje gentemot Norge i fråga om konsulatväsendet, men blev överkörd av Boströms hårdare linje. I samband med unionskrisen och Boströms avgång utnämndes Husberg till ecklesiastikminister, men lämnade politiken helt (enligt egen utsago helt utan saknad) när han samma år utnämndes till landshövding för Älvsborgs län, en post han kvarstod på till sin pensionering 1922.
| Företrädare: Carl von Friesen |
Sveriges ecklesiastikminister 1900–1905 |
Efterträdare: Hjalmar Hammarskjöld |
Källor:
- Svenskt biografiskt lexikon, band 20, s. 498-500
- Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 5.
- Svenska män och kvinnor, band 3
